Andelen av den svenska befolkningen som uppger nedsatt psykisk hälsa har ökat markant under det senaste decenniet, framförallt hos unga. En kraftig uppgång har noterats när det gäller antalet barn i yngre tonåren som diagnostiserats för psykisk ohälsa. Förskrivning av psykofarmaka bland dessa har dessutom fördubblats.
Problem med ökad användning och risk för att utveckla ett beroende av både läkemedel och droger som följd av psykisk ohälsa är ett välkänt fenomen. Frågan som ofta ventileras i media bland experter och journalister är hur man ska kunna bemöta denna problematik.
Preventiva åtgärder finns men mycket återstår
Alkoholkonsumtionen bland unga har minskat under de senaste åren. En trend som man dessvärre inte kunnat se när det gäller användning av droger. Enligt undersökningar av CAN har den inte minskat och många rapporter från skolor, kommuner och polis talar snarare för att de har ökat. Inte minst ses en ökad handel med narkotika ingå i samband med kriminella gänguppgörelser, där vapen och skottavlossningar figurerat.
Förslag i hur man effektivt bemöter den psykiska ohälsan uteblivit.
Även om preventiva åtgärder finns när det gäller droger och kriminalitet så återstår mycket. Det har ofta talats om skärpta gränskontroller och om mer resurser till både tull och polis. Detta samtidigt som slagkraftiga förslag i hur man effektivt bemöter den psykiska ohälsan uteblivit.
Psykisk ohälsa har ofta sin rot i destruktiva boendemiljöer
Även om det är känt att fattigdom, segregation och utanförskap kan bidra till psykisk ohälsa så är inte förståelsen över orsaker till dessa faktorer optimal. Vad som inte sällan förbises är att psykisk ohälsa ofta har sin rot i destruktiva boendemiljöer. Ambitionen att expandera och öka folkmängden i städerna kan ha sina baksidor. Områden som kantar till och även når in i stadskärnorna drabbas. Åtskillig forskning har påtalat negativa effekter för hälsan vid urbanisering och förtätning av boendemiljöer.
Det är visat att trångboddhet och centrering av befolkningsgrupper med sociala svårigheter på små ytor skapar miljöer där psykisk ohälsa florerar. Att maximalt utnyttja dyrbar mark genom att minimera avstånden mellan husväggarna är oövertänkt. Ett byte av utsikter över grönområden mot tätt intilliggande tegel- och betongväggar är inte gynnsamt för en hållbar utveckling. Vare sig det handlar om psykisk ohälsa, droger eller kriminalitet.