Autoimmuna sjukdomar är den tredje största sjukdomsgruppen efter cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Men det sker mycket på forskningsfronten just nu. ”Om några år kan det finnas helt nya behandlingsformer”, säger Nils Landegren, läkare och forskare med inriktning på autoimmunitet.
Immunförsvaret är ett komplicerat system vars uppgift är att skydda oss mot virus, bakterier och parasiter. Ibland trampar dock systemet snett och reagerar på ofarliga ämnen som pollen och pälsdjur (allergier), eller angriper celler i den egna kroppen (autoimmuna sjukdomar). Varför detta sker är till stor del okänt, och vi vet inte heller hur det kommer sig att flera av dessa sjukdomar blir allt vanligare.
– En möjlig bidragande förklaring är att immunförsvaret har blivit undersysselsatt, säger Nils Landegren. Vi lever i en värld så fri från bakteriella faror att immunförsvaret i stället går i gång på annat.
Vanligare bland kvinnor
Det finns ett åttiotal autoimmuna sjukdomar (siffran varierar beroende på hur man räknar) och mer än var 20:de svensk är drabbad. Det finns inga organ eller system i kroppen som inte kan bli angripna, även om vissa diagnoser är mer sällsynta än andra och varje sjukdom har sin egen profil. Vissa drabbar till exempel oftast barn medan andra bryter ut senare i livet. En del sjukdomar finns i samma utsträckning över hela världen medan exempelvis diabetes typ 1 är mycket vanligare i Finland och Sverige.
Många diagnoser är vanligare bland kvinnor än bland män och man har inte vetat om orsaken är genetisk, hormonellt betingad eller om det fanns en annan förklaring. Nils Landegren har studerat vilken roll könshormoner spelar vid autoimmuna sjukdomar.
– För att ta reda på detta undersökte vi hur immunförsvaret förändras hos transpersoner som påbörjar hormonbehandling med testosteron eller östrogen, berättar han. Genom att jämföra prover tagna för och efter behandlingsstart hos samma individer kunde vi se vilken påverkan könshormoner har.
Nils Landegren och hans kollegor fann att testosteron nedreglerade den del av immunförsvaret som kallas interferonsystemet – kroppens tidiga varningssystem mot virus. Med detta fynd föll en viktig pusselbit på plats, eftersom ett mindre aktivt interferonsystem kan bidra till att män ofta drabbas hårdare av covid och andra infektionssjukdomar. Samtidigt kan en överaktivering av interferonsystemet spela en skadlig roll vid autoimmuna sjukdomar, vilka är betydligt vanligare bland kvinnor.
Omprogrammering
Immunförsvaret är ett hett ämne, något som inte minst årets Nobelpris i medicin visar, och det sker mycket på forskningsfronten just nu.
– Vi har redan sett inom cancervården hur kroppsegna T-celler kan omprogrammeras till att angripa cancerceller och det kommer nu uppmuntrande resultat att liknande typ av behandling kan användas vid autoimmuna sjukdomar, säger Nils Landegren. Då skulle T-cellerna programmeras om till att känna igen och rensa ut de skadliga immunceller som angriper kroppens organ.
