Förekomsten av lungsjukdomar som astma/KOL är ett globalt folkhälsoproblem som ökat de senaste åren. På Sahlgrenska akademin forskar man om barriärer till astmabehandling, och kommit fram till att det finns stora kunskapsluckor och kulturella skillnader som kan stå i vägen för optimal behandling.
I Sverige lider runt tio procent av befolkningen av astma av något slag. På institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin forskar Tove Hedenrud, docent i samhällsfarmaci kring barriärer inom astma.
– I studien gjord på astmatiker har vi tittat på individens självupplevda barriärer för medicinsk behandling under hela behandlingskedjan. Från det att patienten söker vård på vårdcentralen till hur de sedan använder läkemedlet till vardags. Den medicinska behandlingen av kroniska sjukdomar som till exempel astma är inte optimal, vilket leder till konsekvenser både för individen och samhället.
Med forskningsprojektet hoppas Tove och hennes kollegor att förebygga och minska den ojämlika behandlingen samt bidra till god sjukdomskontroll bland personer med astma. För att åstadkomma detta behövs kunskap om omfattningen av barriärer till behandling samt hur förekomsten av barriärer skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället.
Brist i dialog och kunskap
Tidigare forskning har rapporterat att individer med astma har otillräcklig sjukdomskontroll och därmed lägre livskvalitet jämfört med personer utan astma. Bland de patienter som intervjuats finns det en tydlig skillnad i vad patienten förväntar sig vid ett vårdbesök, i allt från bemötande till behandling. Till exempel skiljer sig förväntningarna åt mellan personer med olika kulturella bakgrunder. En annan problematik är tillgängligheten i vården.
Många menar att det är svårt att komma i kontakt med vårdpersonal på grund av telefonkö. Det framkommer även att det finns brister i dialogen mellan läkare och patient och hur denna skall sköta sin astma. Vissa patienter tror att astman kommer att gå över av sig själv och fortsätter därför inte med sin underhållningsbehandling. Det kan även handla om att glömma att hämta ut receptet eller boka tid för återbesök. I stora drag handlar det om inställningen till både sjukdomen och medicineringen och här ser vi en allvarlig kunskapslucka som kan få stora konsekvenser, menar Hedenrud.
Mötas i fakta
Kulturkompetens och tillgång till tolk är en annan faktor som vi kunnat ringa in som en viktig komponent vid möten i vården. Dels handlar det om att patienten har rätt förväntningar, men även att personalen har kulturell förståelse i mötet med människor från andra kulturer.
Genom att identifiera de utmaningar som många patienter upplever, kommer vården kunna erbjuda en god vård som är jämlik, personcentrerad, säker, effektiv och kunskapsbaserad, säger Hedenrud.