Föreställ dig att aldrig kunna bli riktigt frisk. Näsan är täppt, världen luktar ingenting och trycket i ansiktet gör dagarna tunga. Lägg till nätter av störd sömn. Tillståndet kallas kronisk rinosinuit (CRS), och drabbar omkring var tionde svensk.
Som att vara förkyld 365 dagar om året
Johan Hellgren, överläkare, professor och specialist i öron-, näs- och halssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, säger att många tror att det handlar om allergi eller en långvarig förkylning. Men CRS är en kronisk inflammation i näsa och bihålor som ger symtom hela året. Patienter upplever nästäppa, rinnsnuva, förlorat luktsinne och tryck i pannan, runt näsan eller mellan ögonen. Sömnproblem är vanligt och påverkar både humör, arbete och fritid. För diagnos krävs ihållande symtom som till exempel nästäppa i minst tre månader.
Överläkare, professor och specialist på öron-, näs- och halssjukdomar
En inflammation som aldrig släpper
CRS beror inte alltid på allergi. I många fall handlar det om en överaktiv inflammationsprocess där immunförsvaret reagerar utan tydlig orsak. Slemhinnan förtjockas och förändras, vilket gör tillståndet segdraget. Inflammationen svarar ofta långsammare på behandling än vid säsongsallergi. Sjukdomen förekommer både med och utan polyper i näsan. När polyper är inblandade blir behandlingen ofta mer komplex och kan kräva operation.
Behandlingen kräver tålamod
Den vanligaste behandlingen för kronisk rinosinuit är kortisonnässpray, som dämpar inflammationen och håller besvären i schack över tid.
– Näskortisonbehandling tar tid. Två till fyra månader innan man märker skillnad. Många ger upp för tidigt, säger Hellgren. Personer med polyper kan behöva upprepade operationer årligen för att hålla symtomen i schack.
Nya läkemedel – men inte fullt tillgängliga
Under det senaste decenniet har forskningen tagit viktiga steg framåt. Nya biologiska läkemedel har godkänts internationellt och har påvisat lovande resultat för personer med svår kronisk rinosinuit, särskilt hos patienter med polyper. Många beskriver förbättrat luktsinne och minskade symtom. Sverige subventionerar inte dessa läkemedel i dagsläget, vilket innebär att kostnaden hamnar hos patienten. För många blir det därmed svårt att på egen hand ta del av behandlingen. Samtidigt pågår utvärderingar och processer som kan leda till regelförändringar framöver.
Kunskap och vårdkontakt avgörande
– Kronisk rinosinuit är en livslång sjukdom, men rätt behandling kan göra vardagen betydligt lättare, säger Johan Hellgren. Han betonar vikten av en korrekt diagnos och en tydlig plan för den långsiktiga behandlingen. För de flesta patienter innebär det behandlingskontroll med näskortisonspray och operation vid behov. Vården utvecklas, nya behandlingsmetoder dyker upp och för patienter med CRS betyder det att utvecklingen rör sig åt rätt håll.
