Hem » Hjärnan och nervsystemet » En balanserad livsstil och rätt sorts läkemedel kan förebygga och lindra migrän
Hjärnan och nervsystemet

En balanserad livsstil och rätt sorts läkemedel kan förebygga och lindra migrän

Exhausted,Female,Worker,Sit,At,Office,Desk,Take,Off,Glasses
Exhausted,Female,Worker,Sit,At,Office,Desk,Take,Off,Glasses
Bildkälla: Shutterstock

Uppskattningsvis 1,5 miljoner svenskar har migrän. Migrän är attacker av intensiv huvudvärk som oftast pågår i ett halvt till ett dygn. Migränattackerna har förstås en stark påverkan på livskvaliteten för de som har sjukdomen, men med livsstilsfaktorer och effektiva läkemedel kan migränattackerna och dess effekter ofta begränsas.

För att diagnostiseras med migrän krävs att man haft minst fem attacker av halvsidig måttlig till svår hjärnsmärta associerat med illamående samt ljud- och ljuskänslighet. Ett migränanfall varar i allmänhet mellan 4 och 72 timmar och efteråt är det vanligt att känna sig trött och få svårt att koncentrera sig.

Vetenskapliga studier där man undersökt patienter med magnetkamera varje dag under en månad visar att olika delar av hjärnan aktiveras inför, under och efter en migränattack. När attacken är på gång ökar aktiviteten i hypotalamus och under själva attacken ökar även aktiviteten i hjärnstammen.

Stress vanligaste triggerfaktorn

– Forskare har försökt kartlägga de genetiska orsakerna till migrän men har hittills endast nått slutsatsen att flera olika gener tillsammans bidrar till att orsaka migrän, säger Lars Edvinsson, läkare och professor i experimentell kärlforskning vid Lunds universitet. Han har tilldelats världens mest prestigefyllda pris inom hjärnforskning, ”The Brain Prize”, för sin banbrytande forskning om migrän.

Lars Edvinsson, läkare och professor i experimentell kärlforskning vid Lunds universitet

Lars Edvinsson

Läkare och professor i experimentell kärlforskning, Lunds universitet.

Foto: Privat

– Även om alla migränpatienter har individuella triggerfaktorer så visar forskning på att stress är den enskilt största triggerfaktorn för migränattacker. Att förebygga stress är därför otroligt viktigt, säger Lars Edvinsson.

Inget samband mellan migrän och stroke

Det finns även olika läkemedel att tillgå beroende på hur ofta patienten får migränattacker. Individer som får migränattacker varje vecka ordineras ofta behandling som i viss mån kan förebygga attackerna.

Många trodde länge att det fanns ett starkt samband mellan migrän och stroke men ett flertal studier har visat att det inte finns något samband mellan de två diagnoserna, vilket förstås innebär en lättnad för många migränpatienter.

Lars Edvinsson betraktar livsstilsfaktorer som regelbunden sömn, en bra kost, motion och en lugn och jämn livsrytm som de viktigaste faktorerna för att hålla sin migrän i schack. Även om en sund och balanserad livsstil inte är någon garanti för att slippa framtida migränattacker så kan det bidra till att minska antalet attacker och därmed höja livskvaliteten.

Nästa artikel
Hem » Hjärnan och nervsystemet » En balanserad livsstil och rätt sorts läkemedel kan förebygga och lindra migrän
Hjärnan och nervsystemet

Neurosjukvårdens framsteg kräver stora förstärkningar

Våra hjärnors komplexitet fascinerar! Detta fantastiska organ gör det möjligt för oss att uppleva världen, att tänka, känna, minnas, lösa problem och lära oss nya saker. Hjärnan och nervsystemet styr i princip allt som händer i våra kroppar och är en förutsättning för liv som inte kan ersättas. När hjärnan och nervsystemet drabbas av sjukdom eller skada, en neurologisk diagnos, påverkas därför de viktigaste livsfunktionerna. Detta kan medföra stora konsekvenser för både den drabbade och de närstående runt omkring.

Neurologiska diagnoser och symtom är därför ett mycket angeläget ämne som angår oss alla. De är förenade med stora samhällskostnader och har livslång påverkan på det dagliga livet. Årligen får tiotusentals personer besked om att de har en neurologisk diagnos, en skada eller sjukdom i hjärnan som påverkar nervsystemet.

God livskvalitet trots neurologisk diagnos

Neurologin har historiskt sett länge varit en mycket liten specialitet och för bara 60–70 år sedan, ansågs de kroniskt invalidiserande diagnoserna olämpliga att sprida kunskap eller tala om. De flesta vårdades hemma eller på institution. Men idag kan livskvalité och ett gott liv uppnås, trots en svår neurologisk diagnos. Framgångsrik forskning och ny kunskap har medfört att allt fler tillstånd nu kan behandlas. En otroligt glädjande utveckling, som samtidigt också ställer allt högre krav på vårt samhälle.

Neurologer och neuroteam saknas

Neuroförbundets årliga Neurorapporter visar på vikten av tidig diagnos, möjlighet att få rätt behandling, multiprofessionella neuroteam och tillgång till rehabilitering. Sverige behöver också utbilda fler neurologer och annan neuroprofession och skapa multiprofessionella neuroteam på många fler orter. Det behövs också en rejält ökad satsning på neurologisk forskning för att kunna behandla ännu fler och möta framtidens möjligheter och utmaningar.

Alldeles för lång väntan på rätt diagnos

I våra Neurorapporter konstaterar vi också att väntetiden på att få en rätt ställd neurologisk diagnos, är alldeles för lång för många. Vi ser att postnumret spelar en avgörande roll för vilken vård och rehabilitering du kan få. Den pågående Coronapandemin har dessutom medfört, att den redan tidigare problematiken med ojämlik hälso- och sjukvård har förvärrats. Under året har det byggts upp en vård- och rehabiliteringsskuld, som riskerar att bli permanent om det inte omedelbart vidtas kraftfulla åtgärder.

Öka forskningsanslag och neuroutbildning

För att komma till rätta med bristerna, krävs nu en rejäl nationell satsning på kunskapsutveckling och behandling av hjärnans och nervsystemets skador och sjukdomar. Forskningsanslagen måste öka och fler neurospecialister utbildas. En sådan utveckling tjänar vi alla på!

Nästa artikel