Att stress påverkar vår mage är ju en känd faktor som märks alltmer nu när våra regioner snålar in på allt. I min kontakt med olika beslutsfattare blir jag alltmer rädd för deras “goda intentioner”, då de verkar styra med skygglappar med sedlar på, i stället för att se hur samhället ska fungera optimalt. Varför till exempel rasera ett väl fungerande system med jämlik tillgång av medicintekniska hjälpmedel för stomi som finns och tagit åratal att bygga upp, trots att man i de regioner som upphandlat själva inte förbättrat något? Tvärtom har det inneburit slöseri med skattemedel, vårdresurser och onödigt lidande för patienterna.
Therése Vestlund
Ordförande, ILCO Dalarna
Foto: Privat
ILCO har i 50 år kämpat för en nationellt jämlik vård som ska ge bästa möjliga habilitering för stomiopererade. Det är många ideella krafter som gjort detta möjligt utifrån långsiktiga mål. Det handlar inte bara om pengar, det påverkar också vår arbetsförmåga, sjukdomsbild och den vårdtyngd som blir till följd av dessa beslut, socialt liv, skaffa familj, ja allt det som vilken annan människa som helst bara tar för givet för att de är friska. Många av oss är habiliterade tack vare fantastisk produktutveckling och bred tillgång på bra och välanpassade produkter. Enligt ILCO:s mening finns det inga hållbara argument för regionernas lösa intentioner. Hur kan man värdera dessa framför erfarenheter?
Är inte en arbetsför och habiliterad människa värd mer än kortsiktiga sparbeting? Den tanken får min mage att vända sig…