Fler än 80 000 svenskar lever med de kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit, även kallade IBD. Sjukdomar som ofta ger upphov till diarréer, buksmärtor och oro för att inte hinna till toaletten i tid. Ju tidigare diagnostik desto effektivare behandling och bättre livskvalitet.
Problemet är att många med besvär som till exempel diarré, blod i avföringen, smärtor och trötthet inte söker vård. Många tycker det är tabubelagt att prata om avföring. Men även för att de drabbade ofta är mellan 15–35 år, vilket är en känslig ålder. Sjukdomen har emellertid blivit allt vanligare i alla åldrar, säger Jonas Halfvarson, professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot gastroenterologi.
Jonas Halfvarson
Professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot gastroenterologi.
Foto: Kicki Nilsson/Icon Photography
En komplex sjukdom
Symptombilden är mångfacetterad och exemplen ovan är bara några av de symptom som kan uppträda vid sjukdom. Den kroniska inflammationen angriper mag- och tarmkanalen men påverkar hela kroppen och delar av organen. Sjukdomen är progressiv och kan synas på lederna, huden, gallvägarna och i blodet. Det har hittills varit svårt att utröna vilka faktorer i samspelet mellan arv och miljö som ger upphov till sjukdomen.
Tidig diagnos – ökad livskvalitet
– Vi saknar fortfarande metoder för att tidigt kunna identifiera individer med IBD. Det fattas också forskningsresultat huruvida patienten eventuellt skulle kunna påverka uppkomsten genom livsstil och diet. Min förhoppning är att det i framtiden ska finnas ett enkelt blodprov som kan ge svar i tid, säger Halfvarson. Han poängterar att det idag inte finns någon bot, utan man undergår en livslång behandling med läkemedel. Om sjukvården snabbare diagnostiserar, blir behandlingen mer effektiv. Halfvarson råder de med kvarstående besvär att söka kontakt med primärvården. Vården ska därefter genomföra blod- samt avföringsprov. Utifrån en relativt begränsad utredning går det ofta att värdera om patienten ska remitteras vidare för tarmutredning. Det är pusselbitarna som skapar en personcentrerad vårdkedja.
Kartläggning och personcentrerad vård
– Målbilden med en diagnos är att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt.
Vi ser att de drabbade ofta upplever en stor förändring i livet och i sina sociala interaktioner, menar Halfvarson. Det är viktigt att vården tillsammans med patienten sätter mål som fungerar. Sjukvården kan erbjuda verktyg och information. Men patienten måste själv ta sitt ansvar till exempel i fortsatt medicinering. Det är det enda sättet att långsiktigt motverka ytterligare komplikationer. Sjukdomen bör monitoreras för att säkerställa att behandlingsmålen uppnås och patienten bör få möta ett IBD team involverades läkare, sjuksköterska, dietist och kurator.