Hem » Infektionssjukdomar » Meningokocker tog Christines son
Sponsrad

Christine och familjen befann sig på sommarstället sommaren 2019 när sonen Mathias, snart 18 år, plötsligt drabbas av hög feber och värk i kroppen. Vanliga symptom som påminde om influensa. Mindre än tjugofyra timmar senare var Mathias död –meningokocker hade orsakat både hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis).

–Jag trodde läkarna skämtade när de berättade att Mathias dött av meningokocker. Jag hade ingen kunskap om vad det var, och hade aldrig hört talas om den dödliga sjukdomen, säger Christine Bennborn, initiativtagare till Meningokockfonden. Meningokocker finns naturligt i svalget på människor och två till två och en halv miljoner smittas per år runtom i världen. Det är vanligast med meningokockinfektion hos små barn, tonåringar och unga vuxna. Men bakterien är farlig för alla åldrar. Av dem som drabbas dör cirka 10 procent och upp till tjugo procent av dem som överlever får långvariga eller kroniska besvär. De lever till exempel med hörselnedsättning, muskelsvaghet och neurologiska och motoriska svårigheter. Vissa tvingas till amputation på grund av den försämrade blodförsörjningen som orsakar sepsis.

Smitta och vanliga symptom

Meningokocker smittar vid närkontakt, genom hosta, saliv eller nysningar och är en så kallad droppsmitta. Den sprids ofta bland unga som går på samma förskola, skola eller universitet.  Vid salivutbyte såsom kyssar eller användning av varandras glas ökar risken för smitta.

–Mathias hade sommarlov och han var ute med kompisar, festade och badade, som vilken annan ungdom som helst. Men han klagade på feber, frossa och värk i kroppen. Vi tog honom till vårdcentralen, där man bland annat mätte hans blodtryck, hjärtfrekvens och gjorde en bakterieodling. Proverna visade ingenting och vi skickades hem i tron om att det var influensa, berättar Christine. Meningokocksjukdomens symtom kan misstolkas som influensa. Vanliga symtom är huvudvärk, feber, illamående, kräkningar, styvhet i nacken, utslag på kroppen och känslighet för ljus och ljud. Mindre barn kan bli känsliga för beröring. Symtomen kommer oftast plötsligt och sjukdomen kan utvecklas snabbt. Därför är det viktigt att söka läkarvård och få antibiotika i god tid.

Mer kunskap och förebyggande arbete

–Om vi hade vetat att det finns vaccin att ta så hade vi självklart gett våra barn det. Då hade Mathias död kunnat undvikas, säger Christine. Hon sätter nu sin tro till att fortsätta sprida information och till Världshälsoorganisationen (WHO) som satt den första globala strategin för att besegra bakteriell meningit till 2030.

Nästa artikel
Hem » Infektionssjukdomar » Meningokocker tog Christines son
Sponsrad

Införandet av next-generation sequencing (NGS) inom sjukvården möjliggör en snabb och tillförlitlig identifiering och typning av mikroorganismer. Det ökar i sin tur möjligheten att kartlägga smittspridningsvägar och påvisa bland annat antibiotikaresistens.

Den nationella satsningen Genomic Medicine Sweden, GMS, verkar för att stärka svensk sjukvård inom precisionsmedicin. Inom ramen för GMS samverkar regioner, akademin, myndigheter, patientorganisationer, hälso- och sjukvården samt näringslivet.

Paula Mölling

Molekylärbiolog vid Laboratoriemedicin, Universitetssjukhuset Örebro & Nationell projektledare och co-chair för GMS-mikrobiologi.

Foto: Maria bergman

Lars Engstrand Föreståndare vid Nationellt pandemicenter & co-chair för GMS mikrobiologi Karolinska Institutet

Lars Engstrand

Föreståndare vid Nationellt pandemicenter & co-chair för GMS mikrobiologi Karolinska Institutet.

Foto: Privat

Utvecklar framtidens diagnostik

Vi utvecklar framtidens diagnostik, baserat på bred gensekvensering. Det möjliggör mer individanpassade behandlingsval vid bland annat infektionssjukdomar. Forskarna Paula Mölling (docent) och Lars Engstrand (professor) ansvarar för GMS arbete inom infektionssjukdomar.

Metoder där mikroorganismers arvsmassa undersöks med hjälp av NGS har en stor potential vid klinisk diagnostik och behandling av infektionssjukdomar.

Paula Mölling

– Med NGS kan vissa smittämnen identifieras och resistensbestämmas betydligt snabbare än tidigare. Genom att införa sekvenseringstekniken i sjukvården kan vi minska risken för smittspridning och därmed uppkomst av vårdrelaterade infektioner och samhällssmitta som ofta bär med sig resistensproblematik, säger Paula Mölling.

Kan följa muterade virusstammars smittvägar i realtid

Under Coronapandemin har man runt om i Sverige tillsammans med folkhälsomyndigheten använt NGS till att övervaka vilka varianter som cirkulerar samt i vissa fall även kunnat följa smittvägar av muterade virusstammar av Covid-19.

–För att NGS ska nå sin fulla potential på infektionsområdet krävs en gemensam IT-infrastruktur för datalagring och databearbetning samt uppbyggnad av en nationell databas där metoder och resultat enkelt kan delas över regiongränserna, något som nu byggs upp inom GMS, säger Lars Engstrand.

–Vårt mål är att få en snabb och pålitlig identifiering av mikroorganismer som orsakar infektionssjukdomar samt att nå en nationell samsyn kring karaktärisering av mikrobiella smittämnen. Vi utvecklar därför gemensamma riktlinjer för gensekvensering av ett flertal smittämnen, inklusive SARS-Cov-2 och bidrar till utvecklandet av förbättrade analysmetoder både för mikrobiella helgenomprov från framodlade bakterier men även direkt ur ett patientprov, vilket blir en avsevärd tidsvinst till diagnos, säger Paula Mölling.

Nästa artikel