Hem » Hjärt- & Lunghälsa » Framtidens barnhjärtkirurgi kräver teamarbete på hög nivå
Sponsrad

Sedan Jens Johansson Ramgren, överläkare i barn­hjärtkirurgi vid Skånes universitetssjukhus, inledde sin karriär inom barnhjärtkirurgin har flera stora framsteg gjorts inom området för komplicerade hjärtfel. Operationer som tidigare ansågs vara ogenomförbara kan idag genomföras, ofta med gott resultat.

När jag kom in i den här världen fanns det saker som ansågs som inoperabla. Hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, som innebär att den vänstra kammaren saknas, hade tidigare opererats på ett fåtal platser i USA under tidigt 80-tal med en extremt hög mortalitet. Men efter det svängde uppfattningen hos barnkardiologer, från att felet var inoperabelt till att en så kallad Norwood-operation var möjlig, säger Jens Johansson Ramgren.

Hög erfarenhet på alla nivåer


Sedan tidigt 90-tal utförs numera ingreppet i Sverige och i dag är det ett relativt vanligt hjärtfel som opereras regelbundet. Jens Johansson Ramgren betonar att den här typen av ingrepp är ett resultat av en nära samverkan mellan kirurger, kardiologer, intensivvårdsläkare och barnhjärt-anestesiologer.

–Det krävs hög erfarenhet på alla nivåer för att det ska bli bra. Nu för tiden upptäcks dessutom de flesta hjärtfel i ett tidigt skede och andelen barn som får en diagnos redan vid utfört ultraljud på mamman ökar, säger han.

barnhjärtskirurgi

Jens Johansson Ramgren

Överläkare i barn­hjärtkirurgi, Skånes universitetssjukhus

En nivå så nära noll man kan komma


– En utmaning i framtidens barnhjärtsjukvård är att fortsätta utvecklas på samma sätt som vi har gjort hittills. På sikt tror jag att vi går mot en ytterligare centralisering, även om vi inte är där ännu. Utmaningen blir då att hantera beredskapen för till exempel transplantationsverksamhet som utförs sällan men som kräver beredskap 365 dagar om året, säger Jens Johansson Ramgren.


För det behövs utökade resurser, bland annat i form av en sammanslagning med fler kirurger. Vid centraliseringen 1992 kunde vi tydligt visa att det hade en omedelbar och snabb effekt på riskerna för barn som föds med hjärtfel.


–Resultaten efter kirurgin blev bättre och risken att inte klara sig igenom en operation minskade snabbt. I dag är vi på en nivå så nära noll man kan komma, säger Jens Johansson Ramgren.

Nästa artikel
Hem » Hjärt- & Lunghälsa » Framtidens barnhjärtkirurgi kräver teamarbete på hög nivå
Sponsrad

Det har länge varit känt att åkommor i näsan kan skapa bekymmer för luktsinnet. Med den pågående pandemin har vi inom vården sett en kraftig ökning av patienter med luktbortfall. De flesta återfår sitt luktsinne inom dagar till veckor, men hos många kvarstår luktbesvären i månader eller längre. Det finns idag inga läkemedel som generellt hjälper nedsatt luktförmåga men det finns bra bevis på att tidig och daglig luktträning med olika dofter ger bäst chans till återhämtning.  

Peter Åhnblad

Ordförande
Rhinovationsbolaget

Foto: Rhinovationsbolaget

För många är det dock svårt att komma i gång med denna träning och vi har därför tagit fram ett unikt luktträningspaket med de fyra primärdofter som ofta används inom den kliniska forskningen; ros, citron, kryddnejlika och eukalyptus. För att göra träningen intressantare och roligare har vi skapat specifika instruktioner kring samverkan mellan olika sinnen då man under luktandet tittar på bilder av dofterna, säger stödord kopplade till doften samt tänker sig in i positiva händelser kopplade till doften. 

Nästa artikel