Övervikt och fetma har blivit vanligare i Sverige. Närmare 1,5 miljoner svenskar beräknas ha fetma och över hälften av den vuxna befolkningen har antingen övervikt eller fetma. Dagens samhälle, med stillasittande livsstil och ett överflöd av energität mat, är en stor del av problemet. Men gemensamt arbete på samhällsnivå är också en stor del av lösningen.
På Folkhälsomyndighetens enhet för hälsofrämjande levnadsvanor är Lena Hansson sakkunnig. Hon visar en kurva över hur förekomst av fetma bland vuxna har ökat i Sverige, från 11 procent till 16 procent mellan 2004 och 2021. Förekomsten varierar i befolkningen, inte bara med åldern utan också med kön, utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund.
– Utvecklingen av övervikt och fetma kan ses som en indikator på den fysiska och sociala miljö vi lever i. Som samhälle har vi mycket att tjäna på att förebygga fetma, säger Lena Hansson.
Konsekvenser av fetma är bland annat av försämrad livskvalitet och förkortad livslängd, mycket på grund av den ökade risken för andra sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Den totala årliga kostnaden för fetma skattas till 70 miljarder kronor. En prognos från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi från 2018 visar att kostnaderna för fetma kan öka med 17 miljarder kronor fram till 2030. Beräkningarna inkluderar kostnader inom hälso- och sjukvården samt kostnader för förlorad produktion.
Förebygga fetma
Precis som i alla folkhälsofrågor krävs samarbete, samordning och att alla aktörer drar sitt strå till stacken för att bidra till att fetma kan förebyggas innan den uppstår. Det kan handla om att både barnhälsovården, elevhälsan och skolan ger barn stöd och jämlika förutsättningar till hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och rörelse. Det handlar också om politiska beslut kring stadsplanering och tillgång till grönområden, cykelbanor och sim- och idrottshallar. Och det kan handla om hur butikskedjor väljer att prissätta, presentera och marknadsföra sitt utbud av mat, för att nämna några exempel.
– Det är inte vi som enskilda individer som kan lösa problemet med att allt fler av oss får fetma. Vi lever i ett samhälle som driver viktuppgången. Det är också väldigt viktigt att jobba mot alla former av stigmatisering och mot fördomar som vi vet att människor med fetma tyvärr möter från omgivningen, säger Lena Hansson.
Lena Hansson
Utredare på Folkhälsomyndigheten
Foto: Folkhälsomyndigheten
Sveriges folkhälsopolitik har det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Arbetet med att främja hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet synliggörs genom regeringens delmål Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.