Psykisk ohälsa är vanligt och ökar allt mer. Nästan alla har numera erfarenhet av psykisk ohälsa, för egen del eller i sin närmaste omgivning. Därför ska vi inte tveka att prata om saken, i olika sammanhang.
Allt som oftast får vi frågan hur vi mår, hur är läget, hur står det till? Hur många gånger svarar vi inte slentrianmässigt att allt bara är bra, eller ”huvudet upp och fötterna ned”. Våga vara ärlig istället. Om nu inte allt är tipp-topp; säg som det är och svara uppriktigt, om situationen medger det. Vid ett hastigt möte i tunnelbanan kanske det inte finns tid, men påfallande ofta öppnar ett ärligt svar upp för ett positivt möte.
På sociala media vill de flesta framställa tillvaron från sin bästa sida. Låt bli att redigera bilder och var uppriktig om hur du känner dig och vad du pysslar med. Våga visa vardagen.
Det är också viktigt att vara uppmärksam i mötet med andra människor. Lyssna inte bara till orden som förmedlas, försök att läsa mellan raderna. Iaktta den du möter och var öppen för om något verkar annorlunda. Kom ihåg att verkligen se och bekräfta personen. Våga fråga och uppmuntra
till ärlighet.
Psykisk ohälsa slår hårt mot den enskilde, men riskerar också att drabba anhöriga. Anhöriga har en ökad risk för att själva drabbas av psykisk ohälsa.
Om du som anhörig till någon med psykisk ohälsa inte själv får stöd kan du också utveckla psykisk ohälsa. Det är inte ovanligt att vara både brukare och anhörig. Några basala vardagstips när du lever nära någon som mår dåligt är:
- Våga fråga vad din anhöriga behöver hjälp med så konkret som möjligt. Det är lätt att bli otydlig när vi försöker prata “korrekt” om det som är svårt. Försök att inte trassla in dig i för mycket försiktighetsåtgärder. Försök skapa ett klimat där ni kan prata om psykisk hälsa och känslor i största allmänhet, där det är okej att svara annat än “bra” på frågan ”hur mår du?”.
- Ta själv emot hjälp av andra.
Mår du dåligt, sök dig till professionen och/eller till människor
med liknande erfarenheter. Det finns
stöd i olika sammanhang där du inte är ensam.
Det finns tyvärr fortfarande olika föreställningar och åsikter om vad det innebär att ha adhd och hur man ”ska” vara om man har diagnosen. Omgivningens förståelse för varje enskild individs utmaningar och styrkor underlättar livet för den som har adhd och ökar chanserna till en välfungerande vardag. För den som själv har adhd är kunskap om diagnosen till hjälp för att bättre förstå sig själv och hur man fungerar. Kunskap minskar risken för överkrav, låg självkänsla och gör det möjligt att göra nödvändiga anpassningar för ett gott liv.
Riksförbundet Attentions främsta uppgift är att sprida kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsätt-ningar (NPF), däribland adhd. Vi företräder våra medlemmar genom att se till att deras röster och upplevelser når fram till makthavare och myndigheter. Via våra 55 lokalföreningar runt om i landet erbjuder vi en gemenskap där våra medlemmar möts och utbyter erfarenheter med varandra.
Obesitas (fetma) är en komplex kronisk sjukdom. Det är mycket vanligt med en samsjuklighet där den som lever med obesitas också har psykisk ohälsa. Att i kontakten med vården orka driva två sjukdomar är tungt och det är svårt att få rätt hjälp. För att förstå problematiken är det viktigt att titta på de olika diagnoserna utifrån ett helhetsperspektiv och se hur de samverkar.
Många unga med denna samsjuklighet lider stort och forskning visar att det är en grupp med ökad suicidrisk.
HOBS, Hälsa oberoende av storlek, är den enda patientorganisationen som arbetar med stöd till patienter med denna samsjuklighet. Det gör HOBS genom:
- Stödverksamhet i form av jourmail, stödchatt och stödtelefon med öppettider flera dagar i veckan. Även anhöriga är välkomna att höra av sig.
- Föreläsningar om bemötande inom vården, med utgångspunkt i en nyligen framtagen rapport.
- En ny webbaserad utbildning
för vårdpersonal om psykisk ohälsa och obesitas. - Samverkan med forskare för att bidra till ny kunskap.
