Hem » Barnhälsa » ”En trygg miljö kan förändra livet för en annan människa”
Sponsrad

När ett barn placeras i familjehem behöver det finnas ett brett stöd och ett stort kontaktnät, både för barnet, för familjehemmet och ibland även för den biologiska familjen. – Kring varje placering finns ett team och familjehemmen har tillgång till stöd dygnet runt, säger Jennie Blomstrand, verksamhetschef på Parcer.

Många barn i Sverige växer upp i otrygga miljöer där våld, droger eller psykisk ohälsa är en del av vardagen. De barn och ungdomar som placeras i familjehem är ofta själva utåtagerande, en del har problem med droger eller kriminalitet och det är inte ovanligt med NPF-diagnoser. Ett bra familjehem kan dock förändra allt. Jennie Blomstrand påpekar att en familjehemsplacering är en stor insats och en enorm förändring för barnet. Det är viktigt att allt landar rätt.

– Vi försöker alltid matcha rätt, säger hon. De barn och ungdomar som behöver placeras har helt olika behov och önskemål. Ibland får det till exempel inte finnas djur och andra barn, ibland är det tvärt om bra om det finns barn och djur.

Jennie Blomstrand, Parcer

Jennie Blomstrand

VD / Verksamhetsansvarig, Parcer

Foto: Siggi Holm

Ger stöd och utbildning

När socialtjänsten i någon kommun behöver göra en placering vänder de sig ofta till en familjehemskonsulent. Parcer är en sådan och de har verksamhet i Gävleborg, Södermanland och Västernorrland. De familjehem som Parcer anlitar får utbildning, handledning och stöd dygnet runt och de barn och unga som blir placerade erbjuds behandlingsinsatser av olika slag.

Familjehemmen ska stå för omsorgen och se till att barnet har det bra, men när barnet behöver någon form av behandling måste den hjälpen finnas på annat håll, säger Jennie Blomstrand.

Skolan skyddar

Parcer försöker se till att alla insatser kring barnen samordnas. Det är viktigt att barnet får en trygg miljö och ett sammanhang där såväl familjen som fritidsaktiviteterna och skolan fungerar. Ofta har skolgången varit lite trasig och lyckas man styra upp den är mycket vunnet.

– Skolgången fungerar ofta som en skyddsfaktor, säger Jennie Blomstrand. För familjehemmet kan det vara tufft att ta hand om ett utsatt barn, men man märker snabbt att man gör skillnad.

Insatserna kan ofta förändra livet för en annan människa.

Nästa artikel
Hem » Barnhälsa » ”En trygg miljö kan förändra livet för en annan människa”
Sponsrad

I genomsnitt använder ett barn cirka 5 000 blöjor under hela sin blöjperiod; i Sverige används årligen nära 5 000 miljoner blöjor totalt per år. Mycket blöjor blir det, och av alla saker vi klär på våra barn är ändå blöjan närmast kroppen.

Men hur många är vi som reflekterar över vad blöjorna faktiskt innehåller, och de produceras?

Men blöjorna då?

För samtidigt som medvetenheten kring plastens påverkan på vår miljö och hälsa har ökat markant de senaste åren och ordet plastbanta spridit sig i hemmets alla rum så är det nog få som reflekterar över att det vi dagligen sätter på våra bebisar faktiskt är gjort av, ja, plast. Den största delen, nära 80 procent, av dagens avancerade barnblöjor utgörs av fossila, oljebaserade beståndsdelar.

Det är framför allt tillsatsämnena i plasterna som kan ge hälsorisker; i många fall har forskare påvisat risker för hormonstörningar och cancer.

– Särskilt kan mjukgjord plast innehålla farliga kemikalier och därmed vara riskabel för vår hälsa, säger Marlene Sandberg, vd och grundare för blöjtillverkaren Naty. Naty startade när Marlene själv blev mamma och insåg att blöjindustrin minst sagt var smutsig.

Marlene Sandberg, vd och grundare för blöjtillverkaren Naty

Marlene Sandberg

VD och grundare, Naty.

Foto: Naty AB

För blöjorna från stora tillverkare som återfinns i våra livsmedelsaffärer kan innehålla såväl dioxiner och parfymer som ftalater, latex, färgämnen och parabener, till exempel. Förutom att dessa ämnen riskerar att skapa hudirritationer och långsiktiga hälsokonsekvenser hos våra barn innebär fossilt baserade blöjor en stor miljöbelastning i såväl produktion som insamling och förbränning. Vid förbränning av blöjor bildas fossil koldioxid som bidrar till växthuseffekten; ett linjärt tänkande som inte passar in i den cirkulära ekonomi vi annars eftersträvar.

Naturliga alternativ växer

Nu kommer dock allt fler alternativ till den plastiga blöjan. Förutom tygalternativ finns det biobaserade, ekologiska blöjor – som de från Naty – som både är allergitestade och 100 procent fria från oljeplaster mot barnets hud och hälsovådliga mjukgörande medel. Vissa av bolagets produkter går till och med att kompostera.

För Naty är målet att driva förändringen mot säkrare produkter utan skadliga kemikalier.

Till skillnad från traditionella blöjor används istället förnybara och komposterbara material som är bra för miljön och hälsan hos våra kroppar, utan farliga kemikalier.

– Varje råvara och produkt testas i oberoende laboratorium ner till nanogram, långt under EU-regleringsnivån för milligram. Det garanterar en säker produkt till våra allra minsta, avslutar Marlene Sandberg.

Nästa artikel