Varje år släpps Pep-rapporten, en av de mest heltäckande granskningarna av barn och ungas hälsa i Sverige. Rapporten visar att endast 14 procent av de barn och ungdomar som ingått i studien rör på sig i den utsträckning de behöver, samt äter tillräckligt mycket av det som kroppen mår bra av. Endast 2 av 10 barn når den rekommenderade mängden daglig fysisk aktivitet. Tonårstjejer är den grupp där lägst andel når rekommendationen.
− Resultaten i årets Pep-rapport bör tolkas som en allvarlig varningssignal. Om vi inte bromsar den här utvecklingen riskerar vi att ställas inför en enorm folkhälsokris. Vi behöver bland annat bli bättre på att kompensera för samhällets digitalisering genom att se till att våra barn och ungdomar rör på sig tillräckligt mycket och får i sig tillräckligt av den mat som deras kroppar mår bra av, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep, en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa.
Samlas runt matbordet varje dag
– En av dina viktigaste uppgifter som vuxen och vårdnadshavare är att agera förebild för dina barn när det gäller såväl fysisk aktivitet som matvanor. Om ni har möjlighet, ta er tid att äta minst en måltid tillsammans hela familjen varje dag. Vuxnas närvaro vid matbordet har nämligen positiv inverkan på barns matvanor. Ta med dina barn och ungdomar ut när du ska ta en löprunda eller promenad, säger Carolina Klüft.
En viktig slutsats i rapporten är att den fysiska aktiviteten avtar och att matvanorna är sämre hos tonåringar än bland yngre barn.
Skillnaden mellan åldersgrupperna har ökat på senare år.
Pep-rapporten visar att socioekonomiska faktorer har stor inverkan på barns levnadsvanor. Alla barn och ungdomar har inte samma möjligheter att vara fysiskt aktiva eller leva ett hälsosamt liv. Det är otroligt viktigt att föreningslivet och även samhället i stort ger förutsättningar för att även barn till föräldrar med låg inkomst ska kunna äta bra och röra på sig tillräckligt mycket. Skolan är viktig i sitt uppdrag som kompensator för dessa skillnader.
− Barn och unga behöver röra på sig i skolan, även utanför idrottstimmarna. Många barn i låg- och mellanstadieåldern har organiserad fysisk aktivitet utanför idrottsundervisningen, men på högstadiet och gymnasiet försvinner den.
Det är viktigt att även tonåringar ges möjlighet till korta rörelsepauser, promenader och liknande under skoldagen. Det handlar om inkluderande fysisk aktivitet helt utan prestationskrav, säger Carolina Klüft.