Karolinska Universitetssjukhusets sjukhusdirektör leder ett förändringsarbete för att möta framtidens vårdbehov. Genom samarbete, bättre tillgänglighet, öppenhet och en ekonomi i balans vill han stärka hälso- och sjukvården i hela Sverige.
Vi ska vara bäst på det svåra, vi ska bota och lindra imorgon det ingen kan bota idag, säger Christophe Pedroletti.
Det har gått drygt ett år sedan han tillträdde som sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset med nästan 17 000 anställda, fördelade på två stora sjukhus, ett i Solna och ett i Huddinge.
– Karolinska har en unik kombination av spetskompetens, forskning och innovationskraft, men också ett stort ansvar. Vi är inte bara Stockholms utan hela Sveriges sjukhus, säger Christophe Pedroletti.
Sjukhuset som idag rankas som ett av världens ledande sjukhus och är ett nav för vård, forskning och utbildning samt medicinsk innovation sedan 85 år, har de senaste åren fått medial uppmärksamhet kring en upplevd brist på öppenhetskultur.
När Christophe rekryterades var uppdraget tydligt: öka tillgängligheten, skapa kontroll och balans i ekonomin samt verka för ett öppnare klimat.
– Nu ser vi en utveckling mot stabilitet, mer samarbete och framtidstro. Målet är att tillsammans bygga en tillgänglig, hållbar och sammanhållen vård, säger Christophe Pedroletti.
Samarbete som grundstrategi
Nya arbetssätt har utvecklats genom ökat samarbete inom organisationen och i ökad dialog med regionens partners. Målet är att möta patienternas behov effektivare samtidigt som arbetsmiljön blir mer inkluderande och hållbar.
– Vi stärker samarbeten internt och med andra sjukhus i regionen, andra universitetssjukhus i landet, akademiska institutioner, primärvården, kommuner och life science-industrin. Det gynnar patienterna, skapar bättre resursutnyttjande och bidrar till att Sverige fortsätter att ligga i framkant inom forskning och utveckling.
Erfarenheter från pandemin visar hur avgörande samarbete över vårdnivåer och gränser är för att klara vårdens utmaningar.
– Samarbetskulturen från tiden under pandemin är något jag tagit starkt intryck av. För att skapa en hållbar vård måste vi se hela systemet som en enhet där både patienternas bästa och goda arbetsförhållanden för personalen går hand i hand. Vi ska vara en arbetsplats att längta till.
Teknikens möjligheter – och utmaningar
Sjukvården står inför stora utmaningar med en växande äldre befolkning och ökade behov av specialiserad vård. Samtidigt öppnar tekniken nya vägar för bättre behandlingar.
– Digitalisering, AI och avancerade metoder som precisionsmedicin och cell- och genterapier skapar nya möjligheter. Vi måste stärka klinisk forskning och bygga plattformar för data och innovation för att säkra vårdens långsiktiga utveckling. Samtidigt som vi satsar nytt behöver gammal teknik fasas ut för att inte bygga på lager av kostnader.
Hållbarhet och motståndskraft som förhållningssätt
Framtidens vård kräver mer än teknik och struktur. Långsiktigt tänkande om människor, kunskap och ansvar är avgörande. På Karolinska Universitetssjukhuset genomsyrar hållbarhet allt arbete – från arbetsmiljö och ledarskap till forskning, beredskap och resurshantering.
– Det handlar om att möta en åldrande befolkning, nya behandlingsmöjligheter och samtidigt hantera resursfrågan. Vården måste vara mer flexibel och bygga på nära samverkan – både mellan vårdnivåer och mellan regioner. Något som är helt självklart är att vi måste samtidigt kunna sänka klimatavtrycket från vår sektor, vården måste vara miljömässigt och socialt hållbar.
Det osäkra omvärldsläget har satt beredskap högt på agendan inom både vården och samhället. Det handlar om att kunna agera snabbt, stå emot störningar och ta ansvar tillsammans med andra aktörer regionalt, nationellt och internationellt.
– Vi behöver bli bättre på att samplanera i Sverige och Europa. Det gäller allt ifrån försörjning läkemedel och materiel, men även våra byggnader och kompetensförsörjning. Här har universitetssjukhusen en avgörande roll. Våra gemensamma nätverk och allianser i Sverige, Norden och Europa en viktig tillgång när vi utvecklar och stärker framtidens vård.
Ett motståndskraftigt hälso-och sjukvårdssystem är grundläggande för vår trygghet och krishanteringsförmåga. Ju starkare vi är tillsammans, desto bättre rustade är vi för framtiden, avslutar Christophe Pedroletti.
