Hälso- och välfärdsteknik är en nödvändighet för att kunna säkerställa en trygg, effektiv och jämställd vård och omsorg i framtiden. Den kan även bidra till att främja människors hälsa och livskvalitet, inte minst i takt med att medellivslängden ökar och allt fler äldre kommer att bo hemma längre. Samtidigt behöver införandet av hälso- och välfärdsteknik professionaliseras. Det anser Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens universitet.
Hälso- och välfärdsteknik är ett hett och snabbrörligt område där utvecklingen går snabbt och behoven är omfattande. Det råder ingen tvekan om att hälso- och välfärdstekniken kan göra stor nytta, men det finns utmaningar, exempelvis att se till att den verkligen når ut till rätt målgrupp vid rätt tidpunkt.
En viktig målgrupp för den hälso- och välfärdsteknik som utvecklas är den växande grupp äldre som lever längre, vill ha bättre livskvalitet, och flera med olika riskfaktorer och folksjukdomar. Tekniken kan bidra till att förebygga sjukdomar och individer kan leva ett gott liv, trots riskfaktorer och sjukdom. För att samhället fullt ut ska kunna nyttja den teknik som utvecklas krävs kunskap om hur den kan utvecklas, införas, implementeras och utvärderas.
Nationellt ramverk för utvärdering och uppföljning
Svenska kommuner upphandlar årligen hälso-och välfärdsteknik för flera miljarder kronor. Endast drygt 5 procent av dessa investeringar följs upp och utvärderas systematiskt.
– I dagsläget saknas ett nationellt ramverk för evidensbaserad uppföljning och utvärdering av hälso- och välfärdsteknik, vilket verkligen behövs. Sverige har mycket att vinna på att professionalisera införandet av hälso- och välfärdsteknik. I många kommuner saknas i dagsläget strukturerade behovsanalyser, implementeringsplan samt systematisk uppföljning och utvärdering av den teknik som upphandlas. Det leder till resursslöseri och arbetsstress för personalen. Det upphandlas dyra plattformar som ofta överlappar varandra, utan samordning. Dessutom kan teknikens resurser inte nyttjas fullt ut, säger Sarah Wamala Andersson.
Kartlägger kommunernas behov
Inom ramen för ett pågående forskningsprojekt vid MDU genomförs undersökning i 150 kommuner. Syftet är att analysera hur kommuner upphandlar, implementerar och utvärderar hälso- och välfärdsteknik.
– Det råder ofta en osäkerhet angående vem i kommunen som ansvarar för upphandling, analys, implementering och systematisk uppföljning av hälso- och välfärdsteknologi. Ambitionen med det här projektet är att kartlägga kommunernas behov och utveckla beslutsmodeller som underlättar upphandling och implementering vid införande av hälso- och välfärdsteknik., säger Sarah Wamala Andersson.
Behov av ekosystemperspektiv
Mälardalens universitet har även initierat en plattform där kommuner och företag som utvecklar hälso- och välfärdstekniklösningar kan mötas. Nätverket samlar även forskare, beslutsfattare och vård-och omsorgsprofessionen. Finansiering har beviljats av FORTE för att MDU genomföra den första internationell konferens för hälso- och välfärdsteknik under 2023. Ambitionen är att arrangera denna vartannat år där olika perspektiv, utmaningar och ny forskning inom hälso- och välfärdsteknik kan diskuteras av olika aktörer och skapa nya innovationer.
Framtidens smarta hälsomedvetna boende
Ett tredje spännande pågående initiativ på hälso- och välfärdsteknikområdet är ”Framtidens smarta hälsomedvetna boende”. Allt fler äldre kommer att bo kvar hemma längre upp i åldrarna. Med smart hälso-välfärdsteknologi är det möjligt att bo kvar hemma längre med bibehållen livskvalitet, trygghet och samordnad vård och omsorg och folkhälsoarbete.
– I forskningsprojektet samverkar vi med ett tiotal företag, kommuner, regioner, myndigheter, professionen och civilsamhället. Tillsammans ska vi designa en prototyp på hur ett framtida välfärdsteknologiskt boende för åldrande befolkning kan se ut – det gäller privata boenden som serviceboenden och äldreboenden, säger Sarah Wamala Andersson.
Vad betyder egentligen hälso- välfärdsteknik?
Med hälso- och välfärdsteknik (HVT) menas en teknisk intervention som syftar till att främja hälsa, välbefinnande eller livskvalitet hos slutanvändarna och/eller bidra till bättre resursutnyttjande inom vård-, omsorgs- och välfärdssystem och förbättring av personalens arbetsmiljö.
Ref. Wamala-Andersson S. Richardson M, Cozza M, Lindén M, Redekop K. Addressing evidence in health and welfare technology interventions from different perspectives. Journal of Health Policy and Technology 2021;10: 1005-19.