Hem » Hjärnan och nervsystemet » Viktigt att kommunicera kopplingen mellan förmaksflimmer och risk för stroke
Hjärnan och nervsystemet

Viktigt att kommunicera kopplingen mellan förmaksflimmer och risk för stroke

chest pain
chest pain
Bildkälla: Pexels

Förmaksflimmer är en folksjukdom som drygt 370 000 svenskar har diagnostiserats med, men antalet individer med förmaksflimmer är förmodligen betydligt fler än så eftersom många är odiagnostiserade. Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och oftast fort, vilket i sin tur innebär att det påverkar hjärtats pumpförmåga.

Cirka en tredjedel av patienterna med förmaksflimmer upplever inga symtom, vilket förstås ökar risken för att sjukdomen ska förbli odiagnostiserad. Ett viktigt fokus i forskningen är att kartlägga hur screening kan bidra till att identifiera förmaksflimmer hos fler, vilket i sin tur möjliggör korrekt medicinering och att fler av de drygt 20 000 strokefall som förekommer årligen i Sverige kan förbyggas, säger Johan Engdahl, docent och överläkare på Hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus. Han deltar i en grupp som bland annat forskar på hur screening av patienter som befinner sig i riskgruppen för att utveckla förmaksflimmer kan förebygga stroke.

Fler ordineras blodförtunnande läkemedel

– En fördel med att på ett så tidigt stadium som möjligt identifiera individer med förmaksflimmer är att man då kan ordinera blodförtunnande läkemedel som minskar risken för stroke. På senare år har användningen av den här typen av blodförtunnande läkemedel ökat i Sverige, vilket förstås är positivt eftersom det kan förebygga stroke hos fler, säger Johan Engdahl.

Johan Engdahl

Johan Engdahl

Överläkare, Hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus

Foto: Danderyds sjukhus

En tredjedel av de drygt 20 000 svenskar årligen som drabbas av stroke har fått sin stroke till följd av sitt förmaksflimmer. Utöver blodförtunnande läkemedel kan individer med riskfaktorer såsom ålder över 65 år, diabetes eller högt blodtryck, sträva efter att hålla nere blodtrycket och hålla vikten i schack för att själv minimera risken för stroke.

–Det är också viktigt att allmänhetens kännedom om sambandet mellan förmaksflimmer och stroke ökar. Det finns stora kunskapsluckor här, inte minst eftersom sambandet inte är särskilt intuitivt. Det bedrivs för närvarande intensiv forskning på nyttan av att screena för förmaksflimmer i bland annat Storbritannien och USA, säger Johan Engdahl.

Kan bli aktuellt med storskalig screening framöver

Forskargruppen på Danderyds sjukhus har bland annat genomfört en randomiserad studie bland 75- och 76 åringar där en grupp kallades till screening för att identifiera eventuellt förmaksflimmer, medan den andra gruppen inte kallades till någon screening.  Forskningsresultatet visade att risken för att drabbas av kliniska händelser var lägre i den grupp som hade screenats.

Min förhoppning är att forskningsresultatet på sikt kan stödja införandet av en mer storskalig screening som kan bidra till att identifiera fler individer med förmaksflimmer, säger Johan Engdahl.

Nästa artikel
Hem » Hjärnan och nervsystemet » Viktigt att kommunicera kopplingen mellan förmaksflimmer och risk för stroke
Hjärnan och nervsystemet

Vardagsträning efter stroke är viktig men ersätter inte rehabilitering

Sverige har en akutvård vid stroke som är i världsklass tack vare kunnig och engagerad personal som jobbar i stroketeam, nationella riktlinjer och ett kvalitetsregister för utvärdering. Men det är efter den akuta behandlingen som en ny fas startar. För många strokeöverlevare innebär konsekvenserna efter stroken ett helt annat liv än innan. Det är en utmaning att få tillbaka sina förmågor där egenträning tillsammans med rehabilitering utgör två viktiga faktorer. Många av de som har haft en stroke vittnar om att det är deras egen motivation och drivkraft, att aldrig sluta träna, som ger resultat. Man blir aldrig ”färdig rehabiliterad”, utan det är livslångt arbete med kontinuerlig träning och återkommande rehabilitering.

Även om vi i STROKE-Riksförbundet, på strokedagen, lyfter vikten av egenträning kan samhället aldrig lämna över ansvaret till strokeöverlevaren. Det är viktigt att skilja på vad man kan träna själv, ofta i en strokeförening och professionens oerhört viktiga roll.

Tillgången till rehabilitering är dock ojämlik. I vissa regioner erbjuds man rehabilitering medan tillgången i andra regioner är minimal. All forskning visar att med rätt rehabilitering kan förlorade förmågor återfås och funktionsnedsättningar minska. En självklar vinst för den enskilde och även för samhället genom minskat beroende av anhöriga, vård och omsorg. Vi i STROKE-Riksförbundet kräver att rehabiliteringen ska vara individuellt behovsanpassad och återkommande.

Coronapandemin har förvärrat bristen på rehabiliteringen. Inplanerad rehabilitering har blivit inställd och många strokeöverlevare har inte vågat delta då de tillhör riskgrupp. Pandemin har dessutom ökat behovet av rehabilitering då många av de som drabbats av Covid-19 behöver liknande rehabilitering som strokeöverlevarna.

STROKE-Riksförbundet är mycket
oroade över att strokeöverlevarna kommer att få stå tillbaka för de som har haft covid-19. Vi kan aldrig acceptera att svaga grupper ställs emot varandra. Därför är det särskilt viktigt att regionerna bygger ut rehabiliteringen så att strokeöverlevarna inte behöver konkurrera med de som har haft covid-19.

Kjell Holm

Kjell Holm

Verksamhetschef, STROKE-Riksförbundet

Foto: Max Green Ekelind

Nästa artikel