Hem » Hjärnan och nervsystemet » Neurosjukvårdens framsteg kräver stora förstärkningar
Hjärnan och nervsystemet

Neurosjukvårdens framsteg kräver stora förstärkningar

Lisa Lidbäck. Förbundsordförare Neuroförbundet. Foto: Håkan Sjunnesson
Lisa Lidbäck. Förbundsordförare Neuroförbundet. Foto: Håkan Sjunnesson
Lisa Lidbäck. Förbundsordförare Neuroförbundet. Foto: Håkan Sjunnesson

Våra hjärnors komplexitet fascinerar! Detta fantastiska organ gör det möjligt för oss att uppleva världen, att tänka, känna, minnas, lösa problem och lära oss nya saker. Hjärnan och nervsystemet styr i princip allt som händer i våra kroppar och är en förutsättning för liv som inte kan ersättas. När hjärnan och nervsystemet drabbas av sjukdom eller skada, en neurologisk diagnos, påverkas därför de viktigaste livsfunktionerna. Detta kan medföra stora konsekvenser för både den drabbade och de närstående runt omkring.

Neurologiska diagnoser och symtom är därför ett mycket angeläget ämne som angår oss alla. De är förenade med stora samhällskostnader och har livslång påverkan på det dagliga livet. Årligen får tiotusentals personer besked om att de har en neurologisk diagnos, en skada eller sjukdom i hjärnan som påverkar nervsystemet.

God livskvalitet trots neurologisk diagnos

Neurologin har historiskt sett länge varit en mycket liten specialitet och för bara 60–70 år sedan, ansågs de kroniskt invalidiserande diagnoserna olämpliga att sprida kunskap eller tala om. De flesta vårdades hemma eller på institution. Men idag kan livskvalité och ett gott liv uppnås, trots en svår neurologisk diagnos. Framgångsrik forskning och ny kunskap har medfört att allt fler tillstånd nu kan behandlas. En otroligt glädjande utveckling, som samtidigt också ställer allt högre krav på vårt samhälle.

Neurologer och neuroteam saknas

Neuroförbundets årliga Neurorapporter visar på vikten av tidig diagnos, möjlighet att få rätt behandling, multiprofessionella neuroteam och tillgång till rehabilitering. Sverige behöver också utbilda fler neurologer och annan neuroprofession och skapa multiprofessionella neuroteam på många fler orter. Det behövs också en rejält ökad satsning på neurologisk forskning för att kunna behandla ännu fler och möta framtidens möjligheter och utmaningar.

Alldeles för lång väntan på rätt diagnos

I våra Neurorapporter konstaterar vi också att väntetiden på att få en rätt ställd neurologisk diagnos, är alldeles för lång för många. Vi ser att postnumret spelar en avgörande roll för vilken vård och rehabilitering du kan få. Den pågående Coronapandemin har dessutom medfört, att den redan tidigare problematiken med ojämlik hälso- och sjukvård har förvärrats. Under året har det byggts upp en vård- och rehabiliteringsskuld, som riskerar att bli permanent om det inte omedelbart vidtas kraftfulla åtgärder.

Öka forskningsanslag och neuroutbildning

För att komma till rätta med bristerna, krävs nu en rejäl nationell satsning på kunskapsutveckling och behandling av hjärnans och nervsystemets skador och sjukdomar. Forskningsanslagen måste öka och fler neurospecialister utbildas. En sådan utveckling tjänar vi alla på!

Nästa artikel
Hem » Hjärnan och nervsystemet » Neurosjukvårdens framsteg kräver stora förstärkningar
Hjärnan och nervsystemet

Vardagsträning efter stroke är viktig men ersätter inte rehabilitering

Sverige har en akutvård vid stroke som är i världsklass tack vare kunnig och engagerad personal som jobbar i stroketeam, nationella riktlinjer och ett kvalitetsregister för utvärdering. Men det är efter den akuta behandlingen som en ny fas startar. För många strokeöverlevare innebär konsekvenserna efter stroken ett helt annat liv än innan. Det är en utmaning att få tillbaka sina förmågor där egenträning tillsammans med rehabilitering utgör två viktiga faktorer. Många av de som har haft en stroke vittnar om att det är deras egen motivation och drivkraft, att aldrig sluta träna, som ger resultat. Man blir aldrig ”färdig rehabiliterad”, utan det är livslångt arbete med kontinuerlig träning och återkommande rehabilitering.

Även om vi i STROKE-Riksförbundet, på strokedagen, lyfter vikten av egenträning kan samhället aldrig lämna över ansvaret till strokeöverlevaren. Det är viktigt att skilja på vad man kan träna själv, ofta i en strokeförening och professionens oerhört viktiga roll.

Tillgången till rehabilitering är dock ojämlik. I vissa regioner erbjuds man rehabilitering medan tillgången i andra regioner är minimal. All forskning visar att med rätt rehabilitering kan förlorade förmågor återfås och funktionsnedsättningar minska. En självklar vinst för den enskilde och även för samhället genom minskat beroende av anhöriga, vård och omsorg. Vi i STROKE-Riksförbundet kräver att rehabiliteringen ska vara individuellt behovsanpassad och återkommande.

Coronapandemin har förvärrat bristen på rehabiliteringen. Inplanerad rehabilitering har blivit inställd och många strokeöverlevare har inte vågat delta då de tillhör riskgrupp. Pandemin har dessutom ökat behovet av rehabilitering då många av de som drabbats av Covid-19 behöver liknande rehabilitering som strokeöverlevarna.

STROKE-Riksförbundet är mycket
oroade över att strokeöverlevarna kommer att få stå tillbaka för de som har haft covid-19. Vi kan aldrig acceptera att svaga grupper ställs emot varandra. Därför är det särskilt viktigt att regionerna bygger ut rehabiliteringen så att strokeöverlevarna inte behöver konkurrera med de som har haft covid-19.

Kjell Holm

Kjell Holm

Verksamhetschef, STROKE-Riksförbundet

Foto: Max Green Ekelind

Nästa artikel