Urinträngningar, ständig koll på var närmaste toalett finns och störd nattsömn på grund av flera toalettbesök. Godartad prostataförstoring är ett vanligt hälsoproblem hos män i övre medelåldern. Trots det dröjer många med att söka vård. Med rätt kunskap och behandling går det ofta att återfå en god livskvalitet.
Godartad prostataförstoring, benign prostatahyperplasi (BPH), är en naturlig del av åldrandet hos män. Redan i 40–50 årsåldern har omkring 20 procent en förstorad prostata. Efter 50 års ålder gäller det ungefär hälften av alla män, och förekomsten ökar sedan stadigt med åren.
– Det är viktigt att komma ihåg att en förstorad prostata inte automatiskt innebär att man får besvär. Men bland dem som söker vård för vattenkastningsproblem finns nästan alltid någon grad av prostataförstoring, säger urologen Marwan Shareef på Access Urologi i Stockholm.
Hormonell påverkan och ärftlighet viktiga faktorer
Att prostatan växer har flera orsaker. Hormonell påverkan över tid är den viktigaste faktorn, men även ärftlighet spelar roll. Prostataceller fortsätter att dela sig långt upp i åldrarna, vilket gör tillståndet komplext.
De vanligaste symtomen på godartad prostataförstoring är svag urinstråle, svårighet att komma igång med urineringen, täta trängningar och behov av att kissa flera gånger per natt. En del upplever också en känsla av att blåsan inte töms helt, efterdropp och ett ständigt behov av att gå på toaletten.
Marwan Shareef
Urolog, Access Urologi i Stockholm
Vänta inte med att söka vård
– Till slut kan det bli totalt urinstopp. Det är extremt smärtsamt och något vi alltid vill förebygga, säger Marwan Shareef och tillägger att blod i urinen kan förekomma vid BPH, men att det också kan bero på andra allvarliga sjukdomstillstånd och därför måste utredas omgående. I övrigt bör man söka vård när symtomen påverkar livskvaliteten negativt.
– När besvären börjar styra vardagen, när man undviker att gå ut, dricker mindre för att slippa kissa eller får sömnstörningar för att man måste gå upp flera gånger på natten – då ska man söka vård. Det är inget man ska acceptera som ”normalt åldrande”.
Livsstilsråd och kirurgi
Behandlingen anpassas efter symtomens svårighetsgrad. För vissa räcker det med livsstilsråd, som att undvika att hålla sig för länge, minska stress vid toalettbesök och hålla magen i balans. Läkemedel är ofta nästa steg, och i vissa fall används även växtbaserade preparat.
Vid kvarstående besvär kan minimal-invasiva ingrepp eller kirurgi bli aktuellt.
– I avancerade fall, där blåsan tagit skada och inte längre fungerar, kan kateter bli nödvändigt. Målet är alltid att bevara blåsfunktionen så länge som möjligt.
En tappningskateter kan användas både vid akut urinstopp och som en del av så kallad blåsträning. Genom att tömma blåsan regelbundet minskar risken för infektioner och överfyllnad.
”Man ska inte lida i tystnad”
– Många blir positivt överraskade. Man kan leva ett helt normalt liv mellan tömningarna, och dagens katetrar är både diskreta och säkra.
Trots att besvären är vanliga upplevs de ofta som skambelagda.
– Kunskap är det viktigaste verktyget för att avdramatisera. Det här är inget pinsamt, utan ett vanligt medicinskt tillstånd. Ofta är det en partner som till slut får mannen att söka hjälp – man ska inte behöva lida i tystnad.
