Vid autoimmuna sjukdomar går immunförsvaret till angrepp mot den egna kroppen. Sjukdomsgruppen är mångfacetterad, och är ofta svåra att upptäcka tidigt.
Idag känner vi till över 80 autoimmuna sjukdomar. Många av dessa påverkar en avgränsad del av kroppen, men ibland angrips flera organ samtidigt. Dessa senare autoimmuna sjukdomar kallas systemiska.
– Den gemensamma nämnaren för sjukdomsgruppen är att immunsystemet attackerar den egna kroppen. I botten rör det sig om en specifik igenkänning av kroppsegna proteiner. Det kan leda till skador på diverse organ. Vanliga exempel är sköldkörtelsjukdom, typ 1-diabetes och reumatologiska sjukdomar, säger Nils Landegren, som är läkare och forskare med inriktning mot autoimmunitet.
Nils Landegren studerar hur immunsystemet angriper kroppen på molekylär nivå. Ofta finns tecken på en sjukdomsprocess många år innan en patient kommer i kontakt med sjukvården.
– Detta är känt från studier av typ 1 diabetes, där man funnit immunreaktivitet mot insulinproducerande celler flera år innan klinisk debut.
Samverkande riskfaktorer
Både genetiska faktorer och miljö påverkar risken att utveckla autoimmunitet.
– Har du drabbats av en autoimmun sjukdom så löper du ökad risk att drabbas av en ytterligare. Sedan ett antal år har det varit möjligt att studera genetiken för autoimmuna och andra komplexa sjukdomar på systematiskt sätt.
Vi vet nu att risken beror av variation i en mängd immunreglerande gener, och att det är stora överlapp mellan olika autoimmuna sjukdomar. När det kommer till miljöfaktorn är kunskapsläget inte lika starkt, men sannolikt har både kost och andra livsstilsfaktorer betydelse.
Mot bättre behandling
För att underlätta för människor med autoimmuna sjukdomar behöver vi jobba på flera fronter samtidigt, menar Nils Landegren.
– Det kan handla om att tidigt komma till rätt diagnos, eftersom vi har verksamma behandlingar att erbjuda för sjukdomar som är plågsamma och vissa fall direkt livshotande. Vi behöver också omsätta kunskaper från grundforskning för att utveckla nya behandlingar. Det har gjorts stora framsteg på senare år med nya riktade terapier i form av så kallade biologiska läkemedel. För kunna driva denna utveckling framåt behöver vi gå djupare i att förstå sjukdomsprocesser.
Unikt forskningsprojekt
Nils Landegren har startat ett forskningsprojekt för att undersöka varför autoimmuna sjukdomar är flera gånger vanligare hos kvinnor.
De dramatiska könsskillnaderna inom autoimmuna sjukdomar är en klassisk gåta inom forskningen.
Mycket talar för att könshormoner är viktiga, men vi har bristande kunskap om deras effekter på immunsystemet. För att förstå detta bättre följer vi kvinnor och män som påbörjar hormonbehandling för könskorrigering.
– Vi undersöker hur immunsystemet påverkas av den hormonella omställningen med hjälp av upprepad provtagning och en rad analyser, säger Nils Landegren.