Hem » Astma och allergi » Skolmaten ska göra dig mätt, inte sjuk
Astma och allergi

Skolmaten ska göra dig mätt, inte sjuk

”Finns det ägg i maten?” frågar jag personalen. ”Nä… Jag tror inte det.”. Svaret gör mig orolig, jag vill ju veta säkert. Jag kollar på fiskpinnarna och mina klasskamrater som redan börjat äta.

Ska jag våga äta maten idag? Riskera att bli sjuk? Till slut bestämmer jag mig för att bara äta potatis. Det är inte värt att chansa.

”Risken är stor att en väljer att avstå helt istället för att slippa oroa sig.”

När jag gick i skolan kände jag mig ofta otrygg och det är jag tyvärr inte ensam om. Som allergiker och astmatiker är en i väldigt stor utsträckning beroende av andras kunskap, hänsyn och förståelse. Personal måste veta skillnaden på mjölkallergi och laktosintolerans, klasskompisar får inte ta med sig nötter och personen bredvid dig på busstationen får inte röka – för allt det kommer att göra dig sjuk. Att våga lita på andra och lägga sin egen hälsa, och ibland till och med sitt liv, i andras händer är svårt. Risken är stor att en väljer att avstå helt istället för att slippa oroa sig. Men att behöva välja bort att delta i aktiviteter eller avstå från att äta är varken en hållbar eller önskvärd lösning, speciellt inte i skolan.

Sofia Olsson. Foto: Catherine Lavér
Sofia Olsson, förbundsordförande Unga Allergiker. Foto: Catherine Lavér

En skyldighet att servera säker mat

Skolan har idag en skyldighet att se till att maten som serveras är säker. Trots det visar undersökningar att det finns stor okunskap kring allergier i skolan. Okunskapen drabbar främst elever som tvingas vistas i en otrygg miljö där de riskerar att bli sjuka, men det drabbar också skolpersonal som får en otrygg arbetsmiljö. Enligt Socialstyrelsen (2013) kommer majoriteten av barn med födoämneskänslighet att få en födoämnesreaktion någon gång under sin skolgång. Det finns även forskning som visar att över 20 procent kommer bli utan mat minst en gång per läsår och lika många kommer att bli serverade fel mat, vilket i värsta fall kan innebära livsfara.

”Det finns lösningar som vi kan åstadkomma tillsammans”

Ska det behöva vara så här? Nej, självklart inte. Det finns lösningar som vi kan åstadkomma tillsammans för att göra samhället både tryggare och mer tillgängligt för alla. Regeringens förslag om rökförbud på uteserveringar är ett exempel på en sådan lösning som skulle förbättra och förenkla livet för många med astma och allergi.

All personal måste ha kunskap

Inför valet i september arbetar vi för att lyfta ännu fler lösningar med fokus på hur just skolan kan bli bättre och tryggare. Vi vill att skolans skyldighet att servera säker mat ska förtydligas och efterföljas i mycket större utsträckning än den gör idag. För att lyckas med detta behövs mer utbildning och tydligare ansvarsfördelning i skolan. All personal som hanterar livsmedel måste ha kunskap om födoämnesallergier; det gäller såväl kökspersonalen som fritidspedagogen som ordnar mellanmål och klassfika.

Vårt mål är att göra skolan till en säker och tillgänglig plats även för astmatiker och allergiker. Skolan ska vara en trygg plats för lärande, inte en plats där du behöver oroa dig för att bli sjuk.  

Nästa artikel
Hem » Astma och allergi » Skolmaten ska göra dig mätt, inte sjuk
Astma och allergi

Forskning visar att nästäppa försämrar sömnen

Nästäppa är mycket vanligt och undersökningar visar att det kan ge en försämrad sömnkvalitet, ett samband som forskarna nu undersöker närmare.

Vanliga orsaker till nästäppa är dels allergisk rinit, som över 20 procent lider av och dels av kronisk bihåleinflammation som drabbar ca 10 procent.

Stor undersökning 

– I stora enkätundersökningar rapporterar patienter med nästäppa att de har dålig sömnkvalitet och är dagsömniga. Vi tittar nu närmare på de sambanden, berättar Caroline Bengtsson, öra-, näsa- och halsspecialist vid Akademiska Sjukhuset samt doktorand vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala Universitet.

”Sömnkvaliteten hos dem visade ingen skillnad jämfört med de kvinnor utan nästäppa.”

Ett stipendium från Stiftelsen Acta Oto-Laryngologica möjliggör fortsatta doktorandstudier inom Rhinologi, vilket är läran om näsan och bihålornas sjukdomar samt hur de behandlas. Hennes forskning påvisar bland annat en skillnad mellan subjektiv och objektiv sömn hos individer med nästäppa.

– I vår första studie av 400 kvinnor fann vi att de som rapporterade nästäppa hade svårt att somna, vaknade ofta och var dagsömniga. Däremot den objektivt uppmätta sömnkvaliteten hos dem visade ingen skillnad jämfört med de kvinnor utan nästäppa. De hade till exempel inte fler sömnapnéer, sämre syresättning eller kortare total sovtid.

I en andra studie analyserades svaren på 26 000 enkäter. Sömnproblem var betydligt vanligare bland individer med kronisk bihåleinflammation jämfört med dem utan och desto fler bihålesymtom desto sämre sömnkvalitet.

Tydligt samband 

I en tioårsuppföljning av 16 000 enkätsvar från fem europeiska länder analyserades individer som inte hade kronisk bihåleinflammation vid starten, men fick det under mätperioden. Analysen är precis avslutad och preliminära data visar ett tydligt samband mellan insjuknandet i kronisk bihåleinflammation samt dålig sömnkvalitet.

”Kanske finns det en variabel som vi hittills inte är medvetna om”

– Nästäppa tycks alltså påverka sömnkvaliteten negativt, men vilka mekanismer som ligger bakom är inte klarlagt. Kanske finns det en variabel som vi hittills inte är medvetna om och som inte mäts.

Det finns kliniska studier som visar att både medicinsk och kirurgisk behandling av nästäppa ger en bättre subjektiv sömnkvalitet.

– Även om det inte finns en entydig forskning som visar på kausala samband är det definitivt värt att försöka bli av med nästäppa om man upplever att sömnkvaliteten är låg, avslutar Caroline Bengtsson.

Nästa artikel