Varje år insjuknar i snitt 25 000 personer i Sverige i stroke. Glädjande nog har antalet strokedrabbade minskat på senare år. Samtidigt behövs mer forskning med fokus på prehospital vård och ökade satsningar på förebyggande insatser.
Det mest betydelsefulla genombrottet inom strokeforskningen de senaste åren är utan tvekan trombektomi, en akut, mekanisk metod för att ta bort blodproppar i hjärnans stora kärl vid stroke. Möjligheten till effektiv akutbehandling vid stroke har revolutionerat strokevården och medför stor patientnytta genom att ta bort proppen innan den orsakar permanent skada, säger Signild Åsberg, strokeforskare och överläkare på Strokeavdelning 85B1 på Akademiska sjukhuset.
Underlätta goda och hållbara levnadsvanor
Antalet personer som insjuknar eller återinsjuknar i stroke har minskat de senaste åren i Sverige.
–För att förebygga stroke krävs fortsatt fokus på att underlätta goda och hållbara levnadsvanor, på ett individuellt plan och på samhällsnivå. Men inte heller i vårdkedjan för stroke görs idag allt som vi vet borde göras, varför det är positivt att det pågår flera studier som undersöker hur forskningsresultat implementeras i rutinsjukvård, säger Signild Åsberg.
På senare år har ett forskningsfokus varit antitrombotiska läkemedel, proppförebyggande eller blodförtunnande läkemedel. Här sker ständiga uppdateringar om val av läkemedel och behandlingsstart- och duration.
Mer forskning i prehospital vård
–Ett annat spår är att behandla åderförkalkning med antiinflammatoriska läkemedel. Vad gäller att förhindra ett första insjuknande pågår en studie som syftar till att implementera vaskulär riskbedömning efter ett första epileptiskt anfall efter 50 års ålder. När ett insjuknade väl inträffat behövs mer forskning i den prehospitala vården, säger Signild Åsberg.
På tio års sikt hoppas hon att vi snabbare kan skilja mellan propp- och blödningsstroke, exempelvis med hjälp av blodprover eller undersökningar i ambulans.
–Jag hoppas också att biomarkörer ska kunna hjälpa oss att skilja mellan tillstånd som ser ut som stroke och stroke, att bedöma allvarlighetsgrad av stroke, samt bedöma risk för återinsjuknanden, säger Signild Åsberg.
