Njursjukdom är vanligt, allvarligt men behandlingsbart. Trots det har sjukdomen länge varit en av våra mest förbisedda folksjukdomar. Det är dags att ändra på det.
Njurarna har flera livsviktiga funktioner. De renar kroppen från slaggprodukter, reglerar blodtryck och vätskebalans samt bidrar till bildningen av röda blodkroppar. När njurfunktionen sviktar kan konsekvenserna bli livshotande. I Sverige lever omkring 4 000 personer med dialys och över 6 000 med en transplanterad njure. Samtidigt beräknas cirka 10 procent av befolkningen ha någon form av njurpåverkan – ofta utan att veta om det.
De vanligaste orsakerna till njursjukdom är välkända: diabetes, högt blodtryck, hjärt kärlsjukdom och obesitas. På senare tid har även miljöfaktorer uppmärksammats. Klimatförändringar med ökad värme och vår ökande konsumtion av ultraprocessade livsmedel misstänks bidra till försämrad njurfunktion. Utvecklingen pekar åt fel håll. Kronisk njursjukdom är redan i dag ett växande globalt folkhälsoproblem och prognoser visar att sjukdomen kommer att bidra till en allt större andel av framtida dödsfall.
Trots detta saknas ett tillräckligt tydligt politiskt fokus. Njursjukdom upptäcks ofta sent, när skadan redan är omfattande. Det är både mänskligt och samhällsekonomiskt kostsamt. Tidig upptäckt är däremot enkel. Ett urinprov med teststicka och regelbunden blodtryckskontroll kan tidigt avslöja njurpåverkan. Ändå används dessa metoder inte systematiskt.
Vi menar att beslutsfattare måste agera nu. Kunskapen om njursjukdom behöver öka – hos allmänheten, inom primärvården och bland politiker. Regionerna bör införa strukturerade arbetssätt enligt framtaget nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom. Erfarenheter från Region Skåne visar att ett sådant arbete kan minska behovet av njurersättande behandling avsevärt.
Dessutom finns i dag effektiva bromsmediciner som kan fördröja sjukdomens progression och minska lidande. Att dessa ännu inte är tillgängliga för alla patienter inom förmånssystemet är svårt att försvara, både ur ett patient och ett hälsoekonomiskt perspektiv.
Njursjukdom är obotlig – men inte hopplös. Med tidig upptäckt, prevention och rätt behandling kan sjukdomsförlopp bromsas. Nu krävs politisk vilja för att minska lidande, rädda liv och använda vårdens resurser klokare. Njursjukdom får inte längre vara en anonym folksjukdom.