Allt fler barn i Sverige lever med matallergier, och för många familjer innebär det ständig oro vid varje måltid. Barn med matallergi har en tydlig risk för allvarliga, ibland livshotande reaktioner som kan kräva akut behandling med adrenalin. Eftersom sjukdomen ofta inte syns utåt är den lätt att underskatta i vardagen.
Matallergier kan variera mycket i svårighetsgrad, från milda symtom till svår anafylaxi, säger Caroline Nilsson, barnläkare, docent i pediatrik och specialist på barnallergologi.
För familjer där allergin redan är ett faktum handlar livet om vaksamhet. Smulor på golvet kan vara en risk när små barn stoppar allt i munnen, och akutmedicin måste alltid finnas nära. Att gå på kalas, äta på restaurang eller åka på utflykt kräver planering och kommunikation med pedagoger och lärare – ibland svåra beslut om vad som är säkert.
Studier visar att barn med matallergier ofta skattar sin livskvalitet lägre än jämnåriga. Särskilt övergången från förskola till skola är kritisk. I förskolan finns ofta en trygg miljö, medan skolstarten innebär mer eget ansvar och mindre kontroll.
– Det är viktigt att se vad barnet kan göra och uppmuntra till delaktighet, snarare än att bara fokusera på sjukdomen, säger Nilsson.
Nyare kunskap och behandlingar
Forskning visar att tidig och regelbunden introduktion av vissa allergiframkallande livsmedel kan hjälpa till att minska risken för allergier hos barn. Livsmedelsverket rekommenderar att alla livsmedel introduceras under det första året, och för dessa barn behövs ingen särskild övervakning. Om ett barn redan har en matallergi är situationen annorlunda. Då är det viktigt med en planerad och kontrollerad introduktion under vägledning av vården, till exempel med stöd av oral immunterapi, för att förebygga allvarliga reaktioner. Föräldrar behöver bli experter på sina barns matallergier, men de ska luta sig mot evidens och vårdens kunskap. Absolut inte rykten på sociala medier, säger Nilsson.
Diagnostiken har förbättrats markant de senaste åren. Moderna tester kan särskilja ”äkta” IgE-förmedlade matallergier från mildare korsreaktioner med pollen, särskilt när det gäller nötter och jordnötter. Det gör att vården kan ge mer träffsäkra råd och undvika onödig oro. Behandling med oral immunterapi, där barnet får ökande mängder av allergenet under medicinsk kontroll, visar lovande resultat och kan ge ökad tolerans samt större trygghet i vardagen.
Våga introducera mat
– Ge istället för att låta bli. Exponering är bättre, vilket är tvärt om mot vad många tror, säger Nilsson. Hon har under många år arbetat med barn med matallergier, både kliniskt och i forskning, och varit en central medförfattare till internationella riktlinjer. Nyligen belönades hon med priset Guldsvalan från Astma- och Allergiförbundet, ett erkännande för hennes långvariga engagemang.
–Det finaste priset man kan få och jag är väldigt hedrad. Genom att hålla läger för barn och deras föräldrar har jag lärt mig mycket om barnens allergier och kunnat ge kunskap tillbaka. Det viktigaste är att de får ta makten över sina liv, säger Caroline Nilsson.
Budskapet till familjerna är tydligt: med bättre diagnostik, nya behandlingar och stöd från Astma och Allergiförbundet finns goda skäl till framtidstro. Varje barn har rätt att känna sig trygg, även vid matbordet.
