Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Var femte svensk man får diagnosen under sin livstid. Men trots sjukdomens utbredning är ett nationellt screeningprogram ännu inte infört eftersom Socialstyrelsen bedömt att nyttan inte säkert överväger risken för att upptäcka ofarliga tumörer som kan leda till onödig behandling. En av dem som arbetar med att utvärdera och införa organiserad testning är Anna Lantz, biträdande överläkare i urologi och docent vid Karolinska universitetssjukhuset.
– Mitt fokus ligger i att förbättra diagnostiken så att vi hittar de män som verkligen behöver behandling, berättar hon. Tidigare riskerade man att upptäcka små tumörer som inte behövde åtgärdas, men med dagens teknik, framför allt kombinationen av PSA-prov tillsammans med magnetkamera och riktade vävnadsprover, kan vi ställa betydligt mer precisa diagnoser.
Sedan 2020 har regionerna i Sverige startat organiserad prostatacancertestning för att erbjuda män ett mer strukturerat och jämlikt sätt att testa sig för prostatacancer. Anna Lantz är medicinskt ansvarig för det organiserade prostatacancertestningsprogrammet i Region Stockholm–Gotland. Programmet är en del av Sveriges arbete att förbereda för ett eventuellt framtida nationellt screeningprogram för prostatacancer, där syftet är att samla kunskap om logistik, deltagande och diagnostiska metoder.
Programmen finns nu etablerade i de flesta regionerna i Sverige där man initierat testningen hos män från 50 års ålder. Resultaten hittills visar att knappt hälften av männen väljer att delta, men att utbildningsnivå och inkomst påverkar benägenheten att testa sig.
– Vi ser att män med högre utbildning deltar i högre utsräckning. Det är något vi behöver förstå bättre, hur vi informerar påverkar deltagandet, säger Lantz.
Lantz beskriver också skillnader i deltagande mellan åldersgrupper. Äldre män är mer benägna att delta, medan yngre ofta prioriterar bort testningen.
– Många i 50-årsåldern upplever sig som friska och tänker att prostatacancer ligger långt fram i tiden. De kanske tror att de inte behöver testa sig eftersom de inte har några problem med att kissa men tidig, botbar prostatacancer ger inga symtom. Men just därför är det viktigt att vi sänker trösklarna och sprider kunskap om att tidig upptäckt räddar liv.
Ett annat vanligt missförstånd är att prostatatestning innebär ett obekvämt fysiskt ingrepp.
– Det stämmer inte längre. I dag handlar den initiala testningen om ett enkelt blodprov och, vid behov, en magnetkameraundersökning, förklarar Lantz. Endast en liten andel med avvikande fynd går vidare till undersökning med vävnadsprover av prostatan.
Hon hoppas att den ökade öppenheten kring manlig hälsa, inte minst tack vare kampanjer som Mustaschkampen i november, ökar medvetenheten om prostatacancer och mäns hälsa.
– Det har skett en positiv förändring. Det pratas mer om prostatacancer, vilket ökar medvetenheten hos allmänheten kring sjukdomen och testningen.
Framöver tror hon att Sverige sannolikt kommer att införa ett nationellt screeningprogram, men ännu återstår vetenskapliga och organisatoriska pusselbitar.
– Vi behöver mer data för att avgöra hur ofta tester ska göras och hur vi optimerar den diagnostiska kedjan. Men vi är relativt nära nu, och det är otroligt spännande att få vara med och forma framtidens prostatacancervård, säger Lantz.
Och till alla män som tvekar med att testa sig?
– Läs om PSA-testning på 1177 och ta ett informerat beslut. Men framför allt, våga prata om det och våga testa dig. Tidig upptäckt kan rädda liv, avslutar hon.
