Svensk förening för hematologi arbetar för hematologisk vård av världsklass, jämlik över hela Sverige. Arbetsgrupper med experter från hela landet skriver nationella vårdprogram för de olika hematologiska cancersjukdomarna som uppdateras kontinuerligt utifrån nya forskningsrön. Så har alla sjukhus tillgång till samma kunskap vid behandlingsbeslut.
Hematologisk forskning har underlättats av att de maligna cellerna är lättåtkomliga via blod- eller märgprov. Resultaten har lett till förfinad diagnostik av blodsjukdomar genom gensekvensering där genskador, sk mutationer, undersöks. Detta möjliggör skräddarsydd behandling för den enskilde patienten, till exempel vid akuta leukemier och aggressiva lymfom där beslut fattas om stamcellstransplantation eller annan aggressiv behandling utifrån vilka mutationer som påvisats i patientens cancerceller.
Fram till 2000-talets början innebar de flesta blodcancerdiagnoser en dödsdom med undantag för unga patienter som kunde botas med stamcellstransplantation. Då baserades all behandling på cellgifter med mycket biverkningar. Nu är läget annorlunda med specifika läkemedel för flertalet sjukdomar. Dessa läkemedel är avsevärt mer effektiva samtidigt som de har mindre biverkningar. Några exempel är kronisk myeloisk leukemi, tidigare med en medelöverlevnad på 3 år, som idag kan behandlas så att de flesta patienterna lever ett gott liv med normal livslängd. Myelom behandlas idag med en kombination av olika logiskt framtagna mediciner, överlevnaden har avsevärt förbättrats. Ett ytterligare framsteg är bispecifika antikroppar som kopplar ihop kroppsegna immunceller med tumörceller så att patientens eget immunförsvar dödar myelomceller Vissa tidiga data talar för att myelom inte längre är en obotlig sjukdom utan kan botas av modern behandling. En annan behandling där kroppens eget immunsystem används är CAR-T-cellsbehandling där man plockar ut patientens egna lymfocyter, modifierar dessa för att ”attackera” cancerceller och sedan ger tillbaka dem till patienten. Detta används vid aggressiva lymfom och är nu tillgängligt även för patienter med myelom. En stor utmaning för sjukvårdssystemet blir dock hur vi skall kunna finansiera dessa ofta kostnadskrävande behandlingar.
SFH ser ett stort behov av fler hematologer och hematologisjuksköterskor. Vården har förbättrats genom kontaktsköterskor som har god kunskap om alla aspekter av patientens tillvaro, och som patienten lätt kan kontakta. Med en äldre befolkning insjuknar fler i blodcancer, behandlingarna gör att patienterna lever längre och bättre med sin sjukdom men blir samtidigt i behov av vård under en längre tid. SFH:s uppfattning är att regionerna inte riktigt hängt med gällande resurstilldelning och kompetensförsörjning inom det hematologiska området. Regionerna behöver anstränga sig för att vara attraktiva arbetsgivare, planera i god tid, så personal med rätt kompetens finns för att ta hand om patienterna på bästa sätt.
