Migrändrabbade är en underprioriterad patientgrupp, dessutom skiljer sig vården åt mellan olika regioner. Därför beslutade regeringen nyligen att ta fram nationella riktlinjer. ”Alla har rätt till en god vård, oavsett var i landet man bor”, säger Acko Ankarberg Johansson.
Omkring 1,4 miljoner svenskar lever med migrän, en kronisk och neurologisk sjukdom som kan vara mycket handikappande. Ändå vittnar patienter ofta om att de inte blir tagna på allvar av vården.
– Många upplever stora brister i bemötandet och tvingas resingera i att smärta är något man bara måste stå ut med, men så ska det absolut inte vara, säger Acko Ankarberg Johansson. Inte när det finns vård och behandlingar att tillgå.
Migrän drabbar fler kvinnor än män. Omkring 65 procent av alla migränpatienter är kvinnor och forskningen har dessvärre inte lagt några stora resurser på sjukdomen, menar Acko Ankarberg Johansson.
– Kvinnor och flickors hälsa är eftersatt och sjukdomar som oftare drabbar kvinnor är inte lika högt prioriterade. Regeringen har lagt särskilt fokus på kvinnosjukdomar och diagnoser som drabbar kvinnor i högre utsträckning. Utöver migrän är det sjukdomar som endometrios, klimakteriebesvär, förlossningsskador och sköldkörtelproblem.
Stora regionala skillnader
Migränvården skiljer sig också åt mellan olika regioner i landet. Dels tar det olika lång tid att få en diagnos, dels får inte patienterna tillgång till samma behandling. Därför gav regeringen nyligen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för migränvården.
Så här står det i uppdraget: ”Syftet med riktlinjerna är att främja tillgänglighet till vården, ökad kunskap om behandling av migrän och en jämlik vård över landet.”
– Enligt lagen har alla rätt till en god vård på lika villkor. Det innebär att vi måste ha en jämlik vård även om vi har 21 självständiga sjukvårdsregioner i landet, säger Acko Ankarberg Johansson.
Hur Socialstyrelsen går till väga för att ta fram riktlinjerna lägger sig regeringen inte i, men enligt 1177 tas alla riktlinjer fram på samma sätt. Socialstyrelsen bestämmer vad de ska handla om och experter bidrar med fakta och kunskap, samt bedömer kostnaderna för olika behandlingar. Även patientföreningar får tycka till innan socialstyrelsen tar beslut.
– Riktlinjerna ska inte bara se till att vården blir densamma oavsett var man bor, de ska också borga för att varje patient får den bästa vård som finns att tillgå, påpekar Acko Ankarberg Johansson. Riktlinjerna påverkar varje aspekt av vården. Från bemötandet och kunskapen hos vårdgivaren till att patienten får vård inom rimlig tid och vilka behandlingsalternativ som finns att tillgå.
En folksjukdom
I februari 2027 ska riktlinjerna vara klara och om fem år hoppas Acko Ankarberg Johansson att migränvården inte längre är ett eftersatt område och att tillgången till god vård är densamma oavsett var i landet man bor.
– Migrän är en folksjukdom som leder till långa sjukskrivningar så den har också en samhällsekonomisk konsekvens, säger hon. Men framför allt påverkar den livskvaliteten för ett stort antal människor. Det är viktigt att alla patienter får den vård de behöver och har rätt till.
