Hälsoportalen
Barn växer i olika takt och längden påverkas av både arv och miljö. Därför är det inte en enskild mätning som avgör om ett barns tillväxt avviker. Genom att följa tillväxtkurvan över tid kan vården upptäcka förändringar som behöver utredas och identifiera de fåtal barn som faktiskt har brist på tillväxthormon och inte bara är kortväxta.
Barns längd mäts regelbundet under uppväxten och förs in i en tillväxtkurva. Det gör det möjligt att se hur tillväxten utvecklas över tid och uppmärksamma förändringar som kan behöva utredas. Men att ett barn är kortare än jämnåriga behöver inte betyda att något är fel utan bara har sina föräldrars anlag.
Lars Hagenäs, överläkare och docent i barnendokrinologi, har arbetat med barns tillväxt i omkring 40 år. Han betonar att kortvuxenhet och tillväxthormonbrist inte är samma sak.
– Barn följer i regel sin tillväxtkanal, men man måste också titta på familjens längder och tillväxtmönster. Det är en viktig del när man bedömer barnets tillväxt, säger Lars.
Vid misstanke om tillväxthormonbrist krävs därför en medicinsk utredning där tillväxtmönstret blir en del av helhetsbilden. Vid en uttalad brist kan hormonella tester ibland ge ett mer entydigt svar, medan bedömningen i andra fall kan vara komplex.
– Har man en riktig brist på tillväxthormon är det en helt annan sak. Då har man en brist som behöver behandlas och behandlingseffekten på tillväxten kan också bli betydligt större, säger Lars.
För barn som diagnostiseras kan behandlingen pågå under många år. Lars beskriver tillväxthormon som en behandling med få biverkningar utifrån den långa kliniska erfarenheten. Samtidigt är det viktigt att väga in hur behandlingen påverkar barnet i vardagen.
–Man kommer på besök och kontroller under behandlingen och får tillväxthormon varje dag. Det finns barn som tycker att det är jättejobbigt att ta sprutor och att bli undersökta, och det måste man också ta hänsyn till, säger Lars.
I dag finns även långverkande alternativ som kan ges mer sällan än de traditionella dagliga injektionerna.
Tillväxten behöver följas över tid
Uppföljningen är central både före och under en behandling. I vissa fall kan fortsatt observation av barnets tillväxt ge viktig information innan beslut om behandling fattas.
– Vi kan gärna följa barnet och se hur det växer. Vi kan se på tillväxten om ett halvår, två år, tre år och fyra år. Hur barnet växer över tid är viktig information, säger Lars.
Lars uppskattar att barn som behandlas med tillväxthormon i Sverige i genomsnitt börjar vid omkring åtta–nio års ålder. Då närmar sig också puberteten, vilket kan göra det svårare att skilja behandlingens effekt från den naturliga pubertetstillväxten. Det är oklart om behandlingsstart i yngre ålder ger större effekt på vuxenlängden.
För vården handlar det därför om att följa barnets utveckling över tid, göra rätt diagnostik och identifiera de barn som verkligen har en hormonbrist. Då kan behandlingen sättas in utifrån barnets medicinska behov och följas under hela uppväxten.
