Anna-Caisa Söderberg är doktorand och forskar kring Myopi- närsynthet. Hon är en del av en Forskarskola i Hälsoinnovation som är ett samverkansprojekt mellan sju högskolor, näringsliv, regioner och kommuner runt om i Sverige.
En av orsakerna till att forskarskolan startades är att det oftast tar lång tid för forskning att implementeras, därför har doktoranderna i forskarskolan direkt anknytning till näringsliv och samhälle.
– Min forskning är på 50%. Resten av tiden arbetar jag som optiker, vilket gör att de resultat vi får fram snabbare kan komma till användning och göra nytta.
Närsynthet ett globalt hot
Närsynthet ökar över hela världen, särskilt i Asien. Ökningen sker även i Sverige, dock i lägre utsträckning.
– Om ingenting drastiskt görs kan hälften av världens befolkning vara närsynta om femtio år. Med detta ökar även hög närsynthet. Hög närsynthet ökar risken för framtida ögonsjukdomar, vilket kan skapa stora samhällskostnader.
– År 2016 fastställde WHO att närsynthet var ett globalt hot. Därför är det viktigt att vi agerar nu, menar Anna-Caisa Söderberg.
Rätta behandlingsmetoder
När barn föds är de översynta, detta för att ge ögat utrymme att växa. Men när ett barn blir närsynt växer ögat för snabbt och för långt. Djurstudier har visat att den optiska kvaliteten av bilden i det perifera synfältet i ögat är en av de bidragande faktorerna till utvecklingen av ögats tillväxt. Det finns kontaktlinser och specialtillverkade glasögon för behandlingar av närsynthet som visat goda resultat med en minskning av närsynthets progressionen med upp till 60%.
– Vi vet att skärmtid, närarbete och för lite tid utomhus har en negativ påverkan på synen
och ökar risken för närsynthet. Därför bör man begränsa skärmtiden och uppmuntra barnen att spendera minst 2 timmar utomhus varje dag.
Forskningen ger optiker bättre förutsättningar
Det är flera studier som pågår när det gäller behandling av närsynthet i Sverige och vilka orsakerna kan vara. Anna-Caisa är med och forskar i projektet ”Stockholm Myopia Study” där de följer barn över lång tid för att se hur ögonen växer och vad som händer i de perifera delarna av näthinnan både när barnen tittar långt bort och vid närarbete.
– Med forskningen vill vi ta reda på varför vissa barn blir närsynta och vissa inte, hur vi kan förebygga en ökning på bästa sätt. Samtidigt vill vi skapa riktlinjer och de bästa förutsättningarna för de som arbetar inom synhälsan, avslutar Anna-Caisa Söderberg.
