Hem » Barnhälsa » Sveket mot de ensamma eleverna
Barnhälsa

Sveket mot de ensamma eleverna

Maja Frankel, Generalsekreterare, Stiftelsen Friends. Foto: Jennifer Söderlund, Friends
Maja Frankel, Generalsekreterare, Stiftelsen Friends. Foto: Jennifer Söderlund, Friends
Maja Frankel, Generalsekreterare, Stiftelsen Friends. Foto: Jennifer Söderlund, Friends

Elever som uppger att de är ensamma i skolan löper tre gånger högre risk att få icke godkända betyg samma år. Att inte ha några vänner, någon att sitta bredvid i matsalen eller någon som frågar hur helgen har varit är vardag för tusentals elever i Sverige.

Nästan var fjärde elev svarar i Friendsrapporten att de känner oro över att de inte vet vem de ska leka med på rasten eller sitta vid i matsalen.   

För många barn är inte ensamheten självvald. Ofrivillig ensamhet är när vi inte vill vara ensamma men är det ändå. Vi på Friends vill synliggöra ofrivillig ensamhet som en form av mobbning som påverkar barns hälsa och tyvärr en av de svåraste formerna att komma åt. 

När vi möter barn och unga i skolan berättar många att de upplever ofrivillig ensamhet som värre än exempelvis kränkningar och fysiska slag. Mobbning och ofrivillig ensamhet kan leda till djupa sår och få långtgående konsekvenser för hälsan, forskning visar att det kan leda till depression, ångest, och dålig självkänsla. Känslor och djupa sår som lever kvar i vuxen ålder. 

Det är vanligt att det finns ett stigma och många barn upplever att det är skamfyllt att berätta om sina känslor av ensamhet. Tilliten för vuxenvärlden är låg. Var femte elev i årskurs 6–9 känner inte att de har någon vuxen att vända sig till om de är illa behandlade. Detta är siffror som vi vuxna måste ta på allra största allvar.  Alla vuxna runt barn har ett ansvar att alltid agera när vi misstänker att ett barn är utsatt för ofrivillig ensamhet. 

Skolan har ett viktigt uppdrag att kartlägga elevernas situation. FN:s barnrättskommitté gav Sverige kritik redan 2015 för brister i hur mobbning hanterades i skolan. Sedan dess har mobbningen ökat och utvecklingen går åt fel håll.  

I Sverige har vi dock fokuserat allt för mycket på skolans kunskapsuppdrag medan skolans uppdrag kring värdegrund och trygghet riskerar att hamna i periferin. Ändå visar forskningen att det finns ett tydligt samband mellan trygghet och ökad kunskap. Barn som uppger att de är ensamma har tre gånger högre risk att få icke godkänt, jämfört med barn som har någon att vara med.    

Inget barn ska behöva känna sig osynlig. Det är vår skyldighet som vuxna att alltid agera för varje barns rätt till en barndom fri från ofrivillig ensamhet och våld.  

Citat från barn

Jag sitter alltid själv och då känns det jobbigt. Ibland tar jag upp ett helt bord för att jag är helt ensam och då känns det som att folk vill att jag ska flytta.

(..) ibland känns det som jag är ett spöke i och utanför skolan. Jag säger till fröknarna men det känns som att de inte bryr sig om precis mig när jag känner mig ensam, eller om någon har sagt eller gjort något.

Nästa artikel
Hem » Barnhälsa » Sveket mot de ensamma eleverna
Sponsrad

Tidigt stöd i form av cochleaimplantat är avgörande för hörselnedsattas språkutveckling

För barn som föds med måttlig-grav hörselnedsättning är det avgörande för den framtida språkutvecklingen att så tidigt som möjligt få tillgång till cochleaimplantat. Flera oberoende studier visar att tidig intervention med cochleaimplantat resulterar i bättre uttal och ökad talspråksförståelse.

Cochleaimplantat är vanligt bland barn som är födda döva eller som har drabbats av måttlig-grav hörselnedsättning tidigt i livet. Cochleaimplantat består dels av en yttre ljudprocessor som tar emot och överför ljudsignaler och dels ett inopererat implantat med elektrod som förs in i hörselsnäckan. Elektroden direktstimulerar hörselnerven som i sin tur sänder signalerna vidare till hjärnan där tolkning av ljud sker, vilket bidrar till att barn som tidigare varit döva får tillgång till hörsel via elektronisk väg.

− Cochleaimplantatet förmedlar ljud från barnens omgivning till hjärnan, som i sin tur analyserar och tolkar ljuden i hörsel- och språkcentra, säger Ulrika Löfkvist, logoped och forskningskoordinator på sektionen för hörselnedsättning på Karolinska Institutet samt universitetslektor på Institutionen för Folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Med-el Ulrika

Ulrika Löfkvist

Universitetslektor, Institutionen för Folkhälsa & vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Foto: Shane Colvin  

Ju tidigare desto bättre

När ett dövt barn är utan hörselhjälpmedel och därmed inte kan ta till sig hörselintryck utvecklas det som kallas för auditiv deprivation, vilket innebär att hjärnan börjar omorganisera sig och fokusera mer på att tolka andra sinnesintryck i stället för auditiva signaler. Ju äldre barnet är när hen får sitt första cochleaimplantat, desto svårare är det för hjärnan att ställa om och omorganisera sig och åter börja tolka hörselintryck. Det beror på att hjärnan är som mest plastisk och omformbar de första åren i livet, och framförallt det första levnadsåret.

Forskning har visat att om man opererar in cochleaimplantat innan barnet är omkring 9 månader så förkortas tiden med auditiv deprivation och hjärnan kan dra nytta av naturlig neoroplasticitet, vilket förbättrar barns möjlighet att utveckla tal och språk mer i synkroni med sin kronologiska ålder.

– Av studier framgår att barn med hörselnedsättning som opererats före nio månaders ålder har en mer adekvat tidig språkutveckling än barn som opererats efter arton månaders ålder, säger Ulrika Löfkvist, som nu forskar om de longitudinella effekterna av operationsålder, bland annat gällande ordkunskap och kognitiva färdigheter hos tonåringar som började använda cochleaimplantat tidigt i livet och i jämförelse med kontrollgrupp som har typisk hörsel.

Nästa artikel