Hem » Barnhälsa » Jag tänkte att det bara var att bita ihop och överleva
Barnhälsa

Jag tänkte att det bara var att bita ihop och överleva

Miriam. Foto: Privat

Miriam var bara 1,5 år när hon drabbades av leukemi. Mamma Gabriella Nevala minns dotterns stamcellstransplantation och den tuffa vägen tillbaka.

– Nu har det gått två år och fem månader sen Mirjam fick sina nya stamceller. Idag kan jag knappt förstå allt Mirjam varit med om, det är som att kroppen vill glömma, som att den inte orkar minnas de tuffa nästan tre åren av kamp mot leukemi (AML).

– När Mirjam fick sina celler tänkte jag att det bara var att bita ihop och överleva de tre månaderna som är de första kritiska, men det var en lång tid av eftervård med medicinering och kontroller. Varje blodprov som togs flera gånger i veckan gav ett hugg i magen att de skulle visa något avvikande.

Men här står vi idag, men en tjej som är pigg och glad, går på förskolan och är inte alls längre van att besöka sjukhus. Vi är evigt tacksamma över den man som osjälviskt valde att donera sina stamceller till en helt okänd person. Han skulle bara veta vilken kärleksfull liten tjej som fick en extra chans i livet. För det är hon vår Mirjam, speciell och så kärleksfull.

Tobiasregistret är det svenska registret för givare av blodbildande stamceller. När traditionell behandling inte fungerar för svårt sjuka barn är en frivillig donator enda chansen till fortsatt liv. Utan en donator finns ingen räddning.

Tobiasregistret behöver fylla på med fler unga, friska givare i åldern 18-35 år.

30 % av alla patienter som är i behov av nya friska stamceller hittar aldrig en matchande givare.

Gå med idag, så kanske du kan rädda någons liv imorgon.

Nästa artikel
Hem » Barnhälsa » Jag tänkte att det bara var att bita ihop och överleva
Sponsrad

Tidigt stöd i form av cochleaimplantat är avgörande för hörselnedsattas språkutveckling

För barn som föds med måttlig-grav hörselnedsättning är det avgörande för den framtida språkutvecklingen att så tidigt som möjligt få tillgång till cochleaimplantat. Flera oberoende studier visar att tidig intervention med cochleaimplantat resulterar i bättre uttal och ökad talspråksförståelse.

Cochleaimplantat är vanligt bland barn som är födda döva eller som har drabbats av måttlig-grav hörselnedsättning tidigt i livet. Cochleaimplantat består dels av en yttre ljudprocessor som tar emot och överför ljudsignaler och dels ett inopererat implantat med elektrod som förs in i hörselsnäckan. Elektroden direktstimulerar hörselnerven som i sin tur sänder signalerna vidare till hjärnan där tolkning av ljud sker, vilket bidrar till att barn som tidigare varit döva får tillgång till hörsel via elektronisk väg.

− Cochleaimplantatet förmedlar ljud från barnens omgivning till hjärnan, som i sin tur analyserar och tolkar ljuden i hörsel- och språkcentra, säger Ulrika Löfkvist, logoped och forskningskoordinator på sektionen för hörselnedsättning på Karolinska Institutet samt universitetslektor på Institutionen för Folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Med-el Ulrika

Ulrika Löfkvist

Universitetslektor, Institutionen för Folkhälsa & vårdvetenskap, Uppsala Universitet/Region Uppsala.

Foto: Shane Colvin  

Ju tidigare desto bättre

När ett dövt barn är utan hörselhjälpmedel och därmed inte kan ta till sig hörselintryck utvecklas det som kallas för auditiv deprivation, vilket innebär att hjärnan börjar omorganisera sig och fokusera mer på att tolka andra sinnesintryck i stället för auditiva signaler. Ju äldre barnet är när hen får sitt första cochleaimplantat, desto svårare är det för hjärnan att ställa om och omorganisera sig och åter börja tolka hörselintryck. Det beror på att hjärnan är som mest plastisk och omformbar de första åren i livet, och framförallt det första levnadsåret.

Forskning har visat att om man opererar in cochleaimplantat innan barnet är omkring 9 månader så förkortas tiden med auditiv deprivation och hjärnan kan dra nytta av naturlig neoroplasticitet, vilket förbättrar barns möjlighet att utveckla tal och språk mer i synkroni med sin kronologiska ålder.

– Av studier framgår att barn med hörselnedsättning som opererats före nio månaders ålder har en mer adekvat tidig språkutveckling än barn som opererats efter arton månaders ålder, säger Ulrika Löfkvist, som nu forskar om de longitudinella effekterna av operationsålder, bland annat gällande ordkunskap och kognitiva färdigheter hos tonåringar som började använda cochleaimplantat tidigt i livet och i jämförelse med kontrollgrupp som har typisk hörsel.

Nästa artikel