Hälsoportalen
Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans liv och en period som kan sträcka sig över många år. Ändå är kunskapen fortfarande ojämn och många kvinnor vet varken vilka symtom som kan höra ihop med klimakteriet eller vart de ska vända sig när besvären börjar påverka vardagen. Det behöver förändras, menar Helena Kopp Kallner, professor på Karolinska Institutet och överläkare på Kvinnokliniken på Danderyds Sjukhus.
Hur mycket stöd en kvinna får under klimakteriet beror fortfarande till stor del på var i Sverige hon bor. Tillgången till gynekologer varierar, liksom kunskapen inom primärvården. För Helena är en mer jämlik klimakterievård därför en viktig fråga.
– När man ignorerar kvinnors klimakterium eller banaliserar deras symtom går kvinnor omkring och mår sämre än de skulle behöva göra. Kvinnor har rätt att må så bra som möjligt och kunna njuta av livet.
Vallningar och svettningar som leder till sömnproblem är fortfarande bland de vanligaste anledningarna till att kvinnor till slut söker hjälp. Men klimakteriet kan märkas på fler sätt. Torra slemhinnor, torra ögon och muntorrhet förekommer, liksom den så kallade hjärndimman, att tappa ord, glömma saker eller känna att tankarna inte fungerar som tidigare.
Samtidigt finns det fortfarande mycket vi inte vet, exempelvis hur stor del av de kognitiva besvären som beror på hormonella förändringar och hur mycket som är en följd av störd sömn.
Det finns hjälp att få
När det är dags att söka vård finns ingen exakt gräns, menar Helena. Det är kvinnans egen upplevelse som måste få avgöra. Vid lättare besvär kan exempelvis motion, sömnhygien och andra livsstilsförändringar hjälpa. Men vid besvär som kraftigt påverkar sömn och vardag ska kvinnor inte förväntas lösa situationen enbart genom livsstilsförändringar. Då finns medicinsk behandling att få.
Behandlingen behöver anpassas efter symtomen och individen. Hormonbehandling kan ges lokalt eller systemiskt, och det finns även icke-hormonella alternativ. Det viktiga är att kvinnor känner till att möjligheterna finns, och söker hjälp när de behöver den.
Kunskap ger kvinnor möjlighet att kräva sin rätt
En av de största utmaningarna är fortfarande bristen på kunskap. Helena skulle vilja se information om kvinnans livscykel redan i skolan och bättre information inför klimakteriet. I dag ligger ett stort ansvar på kvinnan själv att söka kunskap, vilket riskerar att förstärka skillnader mellan olika grupper i samhället.
– När kunskapsnivån höjs kommer kvinnor att kräva sin rätt, och då kommer vården att anpassa sig.
Klimakteriet är något alla kvinnor kommer att gå igenom. Men att det är naturligt betyder inte att kvinnor ska behöva acceptera att må dåligt i tystnad. Att må bra genom livets olika faser ska inte vara ett privilegium, utan en självklar del av kvinnors hälsa.
