43-åriga Gabriela Brandén föddes med den sällsynta genetiska sjukdomen Alports syndrom, som kan leda till njursvikt. För nio år sedan påbörjade hon påsdialysbehandling i väntan på njurtransplantation. Att leva med njursvikt och genomgå daglig dialysbehandling var tufft men Gabriela hittade sina strategier för att fortsätta leva ett aktivt liv.
Alports syndrom påverkar njurfunktionen och kan på sikt leda till njursvikt, vilket innebär att jag har levt hela mitt liv med vetskapen om att det är något fel på mina njurar, säger Gabriela Brandén, som är aktiv i organisationen MOD, Mer Organdonation.
Gabriela fick en svår havandeskapsförgiftning när hon födde sin andra son 2017. Efter förlossningen hade hon endast 9 procents njurfunktion kvar och fick påbörja dialys direkt.
–Jag fick välja mellan hemodialys på sjukhus eller peritonealdialys, som också kallas påsdialys. Jag valde peritonealdialys eftersom jag då var mamma till två småbarn och inte ville spendera mer tid än nödvändigt på sjukhuset. Det är en dialysmetod för hembehandling av svår njursvikt där bukhinnan fungerar som filter för att rena blodet, säger hon.
Gjorde det bästa av situationen
Gabriela behandlades med dialys i 1,5 år innan hon genomgick en njurtransplantation när hennes bror donerade en av sina njurar till henne.
–Tiden med dialys var psykiskt påfrestande eftersom jag inte visste hur länge det skulle pågå. Jag visste ju inte när jag skulle bli njurtransplanterad. I början hade jag svårt att förlika mig med tanken på att jag var svårt sjuk och beroende av livsuppehållande behandling. Samtidigt gjorde njursvikten mig otroligt trött. Det kändes i början som att hela livet hamnade på paus, men jag bestämde mig för att göra det bästa möjliga av situationen, säger hon.
När Gabriela gick på dialys förbrukade hon åtta liter dialysvätska per dygn. Engångsmaterialet, exempelvis plastpåsar, emballage och kartonger från behandlingen, genererade en stor sopsäck med avfall varje vecka.
–Jag anser att det i första hand är leverantörerna av sjukvårdsmaterial som ansvarar för att utveckla mer hållbara material och lösningar dialys. Jag är övertygad om att det finns resurseffektiva och patientsäkra lösningar som kan minska andelen förbrukningsmaterial vid dialys, säger Gabriela Brandén.
Valde Svanenmärkt dialysvätska
Hon anser att sjukvården i ökad utsträckning bör informera samtliga patienter som ska inleda en dialysbehandling om vilka alternativ som finns och vilken miljöpåverkan exempelvis dialysvätskan har.
–För mig var det ett okomplicerat beslut att välja Svanenmärkt dialysvätska och jag kan definitivt rekommendera det även till andra patienter. Om jag kunde minska påverkan på mig själv och min omgivning genom att aktivt välja en hållbar dialysvätska som uppfyllde strikta krav på miljö och hälsa så kändes det självklart, säger Gabriela Brandén.
Hennes råd till personer som går på dialysbehandling är att försöka leva ett så aktivt liv som möjligt.
–Det är lätt att tänka att inget går eller att det är svårt, men med vilja och planering är allt möjligt. Jag levde ett väldigt aktivt liv med dialys. Jag tränade på gym och reste mycket. Sjukvården hjälpte mig med de praktiska förutsättningarna för att jag skulle kunna fortsätta leva ett aktivt liv med dialys. Visst krävde det en hel del planering men för mig var det viktigt att leva fullt ut, säger Gabriela Brandén.
Följ Gabriela på Instagram på kontot @envanligfamilj
