Hälso- och sjukvården i Sverige står inför flera stora utmaningar. Vi har en åldrande befolkning och en ökande andel kroniskt sjuka. Samtidigt ser vi att hälso- och sjukvården får allt svårare med kompetensförsörjningen inom en rad yrkeskategorier med anledning av den demografiska utvecklingen. Det ställer ökade krav på hälso- och sjukvården att anpassa sin verksamhet efter den nya verklighet man möter. Som om denna utmaning inte är nog så skakar vår omvärld, med krig, tullar och handelshinder. Allt detta påverkar så klart även möjligheten till att bedriva vård och omsorg, men ställer också krav på vår resiliensförmåga.
Svensk vård och omsorg befinner sig i ett skede där man behöver arbeta på nya sätt och medicintekniken är en möjliggörare. Innovationskraften är stark och tekniken finns för att avlasta och hjälpa vårdpersonalen. AI skapar enorma möjligheter i att stötta läkaren att ställa snabbare och säkrare diagnos. Distansmonitorering av hjärtpatienter kan minska antalet rutinbesök i vården och samtidigt fånga upp patienter som kanske inte känner av sina symptom och som behöver träffa sin läkare. Kontinuerlig blodsockermätning gör att patienten får bättre möjligheter att monitorera och kontrollera sin diabetes med färre komplikationer som följd. Exemplen är många på hur medicintekniken kan skapa en effektivare och bättre vård, men vi stöter på flera hinder när den nya tekniken ska implementeras. Dessa måste vi hantera om Sverige ska klara framtidens utmaningar.
Några punkter på vår önskelista
• Vi måste lösa stuprörsproblematiken, som lägger krokben för introduktion av innovation. Idag sker ofta investeringen av ny teknik och nya arbetssätt i en del av vården medan besparingen hämtas i en annan. Det gör det svårt för den enskilda kliniken att motivera att ensam bära kostnaden. En patient som mår bättre är en vinst för oss alla.
• En nationell digital infrastruktur. Ska vi kunna flytta vården ut från sjukhusen måste vi ha en resilient infrastruktur på plats som kan hantera de nya vårdflöden som skapas. Arbetet är prioriterat av regeringen och E-hälsomyndigheten, nu måste vi se till att ro det i land.
• Regelverken får inte skapa dyra hinder och onödig administration. Regelbördan från EU är komplex och svårnavigerad för många företag, utan att för den skull bidra till ökad säkerhet. Med det ökande antal regelverk vi får riskerar vi att EU och Sverige går miste om innovativ teknik, då företag backar ut ur Europa och väljer att lansera sina lösningar på andra marknader.
Medicinteknik, en partner till vården
Medicintekniken är en integrerad del av vården och omsorgen och för att vi alla ska dra nytta av dess fulla potential behöver vi tillsammans med beslutsfattare inom vården, myndigheter och politiken prioritera dessa områden. Vi kommer alla att vinna på det, både som patienter och medborgare.
