Två systrar med ett gemensamt mål – att höja kunskapsnivån, bryta tabun och ge kvinnor tillgång till pålitlig information, digitala vårdmöten med gynekolog, barnmorska eller sexolog. Systrarna Graflund har påbörjat en revolution för kvinnors hälsa med Gynpodden och EsterCare.
Hur kan det komma sig att kvinnovården är ett så förbisett och underprioriterat område? När det finns ett enormt behov hos kvinnor av hjälp och tillgång till vetenskaplig kunskap om kroppen och hälsan.
Den frågan ställde sig systrarna Graflund. I stället för att vänta på svaret så startade de Gynpodden. Lydia hade kommit till en punkt i livet där hon ville skapa något av mervärde. Helena chockerades över mängden av desinformation kring kvinnokroppen och hälsa som finns i samhället. Helena som under början av pandemin var gravid och eftersom man då inte visste hur covid-19 påverkade fostret, valde att arbeta digitalt. Genom sina olika yrkeserfarenheter – Lydia som ekonom med höga positioner i techbolag som Klarna och Nelly och Helena i egenskap av specialistläkare inom gynekologi och förlossningsvård på Danderyds Sjukhus kvinnoklinik vill systrarna nu sprida kunskap om kvinnokroppen ur ett vetenskapligt perspektiv till sina lyssnare. Ämnen som de diskuterar tillsammans med experter inom området är bland annat mens, hormoner och PMS. Podden har sedan lett till fem tech bolaget och den digitala vårdplattformen EsterCare.
Kvinnor ska kräva, höras och kunna mera
–Ingen ska behöva vara hemma från skolan eller från jobbet på grund av menssmärtor. Inte heller lida av klimakteriebesvär och i stället bli behandlad för depression. Det är en jämställdhetsfråga, säger Lydia. Hon berättar att kvinnor får uppsöka vårdcentraler för gynrelaterade besvär, för att det är en sådan brist på specialistläkare inom gynekologi. I vissa fall får de uppsöka akutmottagningen och spendera många timmar i väntrummet. Många av de problem som kvinnor söker för kräver egentligen inget fysiskt besök utan kan lösas digitalt.
–I mitt yrke har jag mött många kvinnor som kan alldeles för lite om sin egen kropp och sin hälsa. Vissa med klimakteriebesvär eller förlossningsskador och andra med rikliga blödningar. De vet inte vad de kan kräva och vad som är rimligt. De flesta träffar heller inte en gynekolog särskilt ofta och hänvisas därför till vårdcentralen. De som jobbar där har inte möjlighet att vara pålästa på allt och därför blir kvinnor ofta felbehandlade, säger Helena.
Sök och få individuell vård
–Kvinnor ska få rätt vård, och på rätt plats. Mycket av vården kan som sagt digitaliseras. Ett väldigt bra exempel på det är amningsrådgivningen/stödet där det finns större fördelar om det digitala mötet sker i en lugn hemmamiljö. Då avlastas även systemet och fler kvinnor kan få hjälp, säger Lydia. Om du som kvinna funderar på vem den trötta människan är som möter dig i spegeln så kan det vara tillräckligt för att söka vård, menar Helena. Ingen ska behöva bita ihop och jobba sig igenom till exempel tio år av klimakterium. När forskare idag reviderat råden och kvinnor i själva verket bör genomgå hormonbehandling vid klimakteriesymptom som påverkar vardagen.
Det är vår tid nu
Samhället behöver höja ambitionsnivån för kvinnovården. Systemet så som det är uppbyggt är alldeles för dåligt. Det finns även ett behov av öronmärkta pengar till forskning för kvinnor inom till exempel PMS och endometrios. Och det behövs fler kvinnliga forskare. Helena vill även att man jobbar bredare över professionerna när det kommer till flera av diagnoserna. Vi har till exempel för få fysioterapeuter som jobbar med endometrios, vulvasmärta och förlossningsskador. Kvinnovården ska inte ligga under vårdcentralen, utan det bör finnas separata gynekologmottagningar. På så vis skapas trygga förutsättningar, bättre vård och långsiktighet.
–Kvinnor måste kräva mer, höras mer och prata med politikerna. Vi är värda mer och ska inte komma på sista plats. Det är vår tid nu och det finns hjälp att få, avslutar Helena.