Hälsoportalen
”Men grevinnan Elisabet klagar inte.” I Gösta Berlings saga gör Selma Lagerlöf kvinnans lidande synligt. Över hundra år senare tycks konsten att stå ut fortfarande räknas som en kvinnlig merit.
Årets internationella klimakteriedag lyfter kronisk smärta mitt i livet. En ny studie i Nature Medicine, med över sex miljoner människor i 118 länder, visar att kvinnor oftare rapporterar smärta i samtliga undersökta kroppsregioner. Vi behöver förstå hur biologiska skillnader påverkar smärta, också under klimakteriet. När kunskapen brister riskerar kvinnor att få rådet att stå ut i stället för rätt hjälp.
Som gynekolog hör jag ibland invändningen att vi gör kvinnor svagare genom att tala om deras besvär. Jag tänker tvärtom. Kompetensen sitter inte i förmågan att dölja vallningar eller smärta.
Vi har kommit långt sedan Selmas tid. Vi har fått rösträtt, större frihet och fler möjligheter. Men på kvinnors bord ligger både krävande arbetsuppgifter och ansvar för hem, barn och anhöriga. Det obetalda arbetet är fortfarande ojämnt fördelat. Jämställdheten har kommit längre i lagboken än i tvättstugan.
När jobbet, hemmet och omsorgen om andra kräver sitt blir smärta och sömnbrist en extra belastning. Då räcker det inte att få höra att besvären är ”normala”. Vi har rätt till vård som tar besvären på allvar och ett liv med plats för återhämtning.
Kvinnohälsa handlar om hela kroppen och hela livet. Om tillstånd som är specifika för kvinnor, men också om sjukdomar som drabbar oss oftare, hårdare eller annorlunda än män. Biologiskt kön spelar roll, men kvinnor är ingen homogen grupp. Jämlik vård måste ta hänsyn till båda.
Klimakteriet är en normal livsfas. Det betyder inte att besvären ska avfärdas som något kvinnor får stå ut med. Vi måste sluta normalisera lidandet. Livskvalitet är inget lyxtillägg.
Det gäller också besvär vid mens och graviditet. Här kan arbetsgivare göra skillnad. ”Har du mens, eller?” Kvinnors kroppar förtjänar mer kunskap och färre gliringar. Med förståelse för kvinnors livsfaser och bättre arbetsmiljö kan fler kvinnor få användning för sin kompetens.
För flickor som föds i dag kan livet bli hundraårigt. Med menopaus omkring femtio kan nästan halva livet återstå efteråt. De ska inte behöva ärva förväntningen att stå ut.
Till er som styr: tänk längre än nästa val. Säkra flerårig finansiering av forskning om kvinnors hälsa och stärk vårdens kunskap om klimakteriet. En kvinnohälsostrategi behöver mål, budget och uppföljning. Mät framgång i bättre livskvalitet.
Selma Lagerlöf var 51 år när hon fick Nobelpriset, mitt i klimakterieåldern. Hon gav kvinnors lidande plats i litteraturen och tog själv plats i historien.
Alla behöver inte vinna Nobelpris. Men vi har bättre saker att göra än att bli världsmästare på att stå ut.
OM CHRISTINA LLOYD
Läkare Specialist i gynekologi och obstetrik, CMedical Gynekologi & Fertilitet. Ordförande i VILDA. Co-founder Nordic Charter. Styrelseledamot i RFSU och Initiator Pharma A/S. Medicinsk expert Alexandra FKH och Natural Cycles m.fl.
