Prostatacancer ger ofta symtom först när sjukdomen hunnit bli avancerad. Därför är tidig upptäckt avgörande. Samtidigt öppnar genetiska analyser, AI och nya behandlingar för en alltmer individanpassad vård, med målet att både förlänga livet och minska behandlingens konsekvenser.
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform bland män. Eftersom sjukdomen sällan ger tidiga symtom går det inte att förlita sig på att mannen själv märker att något är fel. Svårigheter att kissa beror exempelvis oftare på en förstorad prostata än på prostatacancer. När symtom uppstår från själva cancersjukdomen har den ofta redan hunnit bli avancerad eller spridd.
Därför spelar PSA-prov en viktig roll för att hitta sjukdomen tidigare. Men enligt Henrik Grönberg, professor vid Karolinska Institutet och en av Sveriges ledande prostatacancerforskare, behöver testningen och uppföljningen organiseras bättre. I dag kan möjligheten att få ett PSA-prov skilja sig mellan vårdcentraler, och även män med förhöjda värden riskerar att inte komma vidare till fortsatt utredning.
– Från 50 års ålder skulle jag säga att man bör testa sig. Före dess är prostatacancer väldigt ovanligt, säger Henrik.
Vården behöver hänga ihop
Att upptäcka cancern tidigt är bara första steget. Därefter behöver patienten snabbt komma vidare till utredning, behandling och uppföljning. I dag är prostatacancervården ofta uppdelad mellan vårdcentraler och olika sjukhus, en vårdkedja som Henrik menar behöver bli mer sammanhållen.
– På Capio S:t Görans sjukhus har vi byggt ett prostatacancercentrum där vi har allting på samma ställe. Där arbetar bland annat urologer och onkologer tillsammans vilket har varit mycket lyckat, säger han.
En viktig del i en sammanhållen vård är också kontaktsjuksköterskorna. De kan vara patientens kontinuerliga kontakt genom vårdkedjan och bidra med stöd kring bland annat biverkningar och uppföljning, områden som annars riskerar att hamna mellan olika delar av vården.
Rätt behandling till rätt patient
Samtidigt förändrar precisionsmedicinen möjligheterna vid avancerad prostatacancer. Genom genetiska analyser av tumören går det i vissa fall att identifiera vilka patienter som kan ha nytta av en viss behandling. Henrik Grönbergs forskargrupp driver den internationella studien ProBio och har utvecklat en testmetod som i dag används vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Även AI är på väg in i vården. Tekniken används redan som stöd vid tolkning av röntgenbilder och vävnadsprover.
– Målet är att optimera överlevnaden och samtidigt minska biverkningarna som inkontinens och nedsatt sexuell funktion. Vi behöver förbättra både överlevnad och livskvalitet. Vi har inte använt alla verktyg vi har. Vi måste våga skapa mer sammanhållna vårdkedjor och satsa på ny teknologi, avslutar Henrik.
Hälsoportalen