Diabetes är ett stort globalt hälsoproblem. Avancerat teknikstöd och medicinska genombrott kan ge patienter bättre kontroll över sin sjukdom och spara stora summor för sjukvården.
Över 420 miljoner människor i världen har diabetes, i Sverige är det över 450 000 och antalet ökar med cirka 20 000 nya fall per år (1). Det finns flera typer av diabetes, den vanliga indelningen är typ 1 med tidigt insjuknande, som kräver insulinbehandling och typ 2, oftast hos äldre, som kan behandlas med diet, motion och tabletter. En aktuell svensk studie har visat att en finmaskigare indelning i fem olika grupper ger bättre underlag för behandling (2).
Kan leda till skador
Diabetes kan leda till skador på hjärta, blodkärl, njurar och ögon. Regelbundna kontroller hos läkare är nödvändiga och innebär en stor belastning på sjukvården. Ögonskadorna är ett speciellt problem. De kommer smygande och kan bara upptäckas genom undersökning av ögonens näthinnor, vilket kräver särskild utrustning och erfarenhet hos undersökaren.
Standardmetoden är numera så kallad ögonbottenfotografering som görs med specialkamera. Över 300 000 sådana undersökningar görs per år. Flera landsting har anlitat utomstående aktörer för att bidra med undersökningar, det svenska företaget Eyediagnostics AB var pionjär och nyligen har finska företag etablerat sig i Sverige. Ögonbottenfotografering och bedömning av bilderna är arbetskrävande, det vanliga är att en person fotograferar och en annan bedömer.
Artificiell intelligens förändrar situationen
Den digitala utvecklingen kan dramatiskt
förändra situationen. Det finns numera datorprogram av typen artificiell
intelligens, som på några sekunder kan analysera
ögonbottenfotografierna och avgöra om det finns tecken på
diabetesförändringar. Lyckligtvis är det en mycket liten andel av alla
patienter med diabetes som har synhotande förändringar som måste
behandlas, så de allra flesta kommer att få ett lugnande besked direkt i
stolen framför kameran. Åtminstone ett sådant program är godkänt för
användning inom sjukvård både i USA och inom EU. Det pågår förberedelser
i Sverige för att införa automatisk bildbedöming men någon omfattande
satsning har inte gjorts. Det finns flera möjligheter – moderna kameror
särskilt lämpade för ändamålet kan installeras på apotek, vårdcentraler
eller hos optiker.
Ett utbyggt och lättillgängligt system för ögonbottenfotografering kan kombineras med ett program för mobiltelefoner, där patienten själv kan följa sina mätvärden och få uppdaterad information om risken för ögonskada efter varje besök hos diabetesläkaren. Programmet heter Retinarisk (3) och är utvecklat på Island. Det sprids nu över världen med stöd av Lions Club. Det ligger nära till hands att komplettera programmet med information om kost och läkemedel.
Ögonkomplikationer kraftigt överrepresenterade
Om den svenska ANDIS-studiens gruppindelning bekräftas kan den ligga till grund för en personspecifik behandling, som både kan minska risken för komplikationer både i ögon och njurar. Ögonkomplikationerna är kraftigt överrepresenterade i gruppen med svår insulinbrist medan njurskadorna, som är det som åsamkar samhället störst kostnader, är kopplade till gruppen med insulinresistens.
Kombinationen av vetenskapliga framsteg och teknisk utveckling kan innebära stora förbättringar i diabetesvården, underlätta livet för diabetespatienter – och samtidig frigöra resurser. Det som behövs är en genomtänkt satsning – där genomtänkt är nyckelordet.
Källor:
1. Nationella diabetesregistret www.ndr.nu
2. ANDIS är en förkortning av Alla Nyinsjuknade Diabetiker I Skåne. www.thelancet.com/diabetes-endocrinology
3. www.risk.is
Lene Martin