Home » Hjärna och nerv » Epilepsiforskningen behöver stärkas
Neurologiska sjukdomar

Epilepsiforskningen behöver stärkas

Barn i säng
Barn i säng
Epilepsi drabbar allt fler, och många av dem är barn. Foto: Rawpixel
avatar

Fredrik Elinder

Professor på avdelningen för neurobiologi på Linköpings Universitet

Foto: Thos Balkhed

50 miljoner människor i världen lever med epilepsi vilket gör den till den vanligaste neurologiska sjukdomen. Trots det är satsningarna på forskning mindre än för många andra sjukdomar; och många patienter får inte den vård de behöver.

Epilepsi kan uppstå när som helst i livet. Det är egentligen ett symptom som kan bero på flera olika underliggande sjukdomar. Den kan vara medfödd eller uppstå till följd av en skada, exempelvis efter stroke. I Sverige insjuknar 5 500 personer i epilepsi varje år. Många är barn som drabbas hårt då sjukdomen begränsar dem mycket, men forskningen i Sverige är trots det relativt liten.

– Jag vet inte riktigt varför det ser ut så. Eftersom läkemedel mot hjärnans sjukdomar är svåra att utveckla har stora delar av läkemedelsindustrin lämnat epilepsiområdet. Det har lagt ett större ansvar på akademiska grupper att försöka hitta nya lösningar, förklarar professor Fredrik Elinder på avdelningen för neurobiologi på Linköpings Universitet.

Epilepsi = Plötslig urladdning

Sjukdomen beror på en förhöjd elektrisk retbarhet i hjärnans nervceller. Detta utlöser en plötslig urladdning i nervcellerna som i sin tur ger upphov till anfallen. Forskningen inom epilepsi utgår från det faktum att vi drivs av elektricitet; varje tanke, varje hjärtslag, varje kroppsrörelse styrs av blixtsnabba elektriska impulser.

– Nervsystemets celler ligger nära den tröskel som får dem att fyra av snabba nervimpulser. Dessa impulser beror på att kanaler i cellernas membran öppnar sig och släpper igenom elektriskt laddade joner. En för låg tröskel kan orsaka epilepsi, smärta eller hjärtrytmrubbning.

Fredrik Elinders forskargrupp studerar en ny mekanism som gör att olika läkemedelsliknande substanser kan höja tröskeln genom att öppna eller stänga spänningsaktiverade jonkanaler. De jobbar nära kemister som tar fram olika substanser som de testar.

– Substanserna är indelade i olika familjer och det är speciellt en som ser väldigt lovande ut. Den utgår från tallkåda som kemisterna sedan förädlat. Problemen med att hitta läkemedel mot epilepsi är att det är svårt att hitta fungerande substanser som inte har biverkningar. Dessutom är det svårt att få en tillräcklig mängd av en läkande substans in i hjärnan, förbi blod- hjärnbarriären.

Den substans forskargruppen kommit längst med har de testat på olika modeller av epilepsi, men har ännu inte genomfört några kliniska tester på människor.

Vården otillräcklig

Svenska epilepsiförbundet presenterade i december 2018 en undersökning som gjorts bland mer än 1 300 personer med epilepsi. Den visar att många inte får den vård de behöver och att bristande anfallskontroll och biverkningar av medicineringen orsakar stora problem med att klara av vardagliga sysslor, arbete och studier.

– Jag kontaktas av många patienter och ser vilken besvärlig sjukdom det kan vara, speciellt om läkemedlen inte hjälper. Det är därför angeläget att hitta nya botemedel och att den forskning som pågår får det stöd som behövs.

Den vanligaste behandlingen är läkemedel men det finns även vissa kirurgiska ingrepp som kan hjälpa. Då Socialstyrelsens nyligen presenterade de första nationella riktlinjerna för vård av epilepsi så tyder de på att operationer kommer bli vanligare framöver. De patienter som inte blir hjälpta av läkemedlen ska i högre utsträckning än idag kunna erbjudas en operation som kan lindra anfallen eller göra patienten helt anfallsfri.

Next article