Home » Hjärna och nerv » Genombrott i forskningen om ALS
ALS

Genombrott i forskningen om ALS

Peter Andersen ALS
Peter Andersen ALS

Forskare på Umeå universitet har sedan 1992 fokuserat på att försöka förklara orsaken till ALS, ett framgångsrikt samarbete som nu resulterat i flera genombrott som förhoppningsvis kan användas till att utveckla nya läkemedel mot den svåra sjukdomen.

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig nervsjukdom som drabbar främst motorneuronen, dvs de nervceller i ryggmärg, hjärnstam och hjärnbark som styr skelettmusklernas rörelser. När dessa dör vid ALS förlamas skelettmusklerna efterhand och förtvinar. Den drabbade förlamas successivt och avlider oftast när andningsmuskulaturen slutar fungera.

Identifierat ärftliga inslag

År 1993 kom viktiga genombrott i forskningen om ALS med upptäckten av att genetiska förändringar, mutationer, i proteinet superoxid dismutas (SOD1) kunde orsaka sjukdomen. Det var den första gen man hittat med koppling till ALS, sedan dess har ytterligare 37 gener identifierats.

– Sammantaget kan mutationer i dessa gener förklara orsaken hos cirka 26 procent av de patienter vi har fått forskningsblodprov ifrån. Det är dock viktigt att betona att vi inte vet om det finns genetiska orsaker bakom alla typer av ALS, förklarar Peter M Andersen, professor i neurologi och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Att man tidigare har betraktat ALS som ett sjukdomstillstånd och sökt efter en förklaring och en behandling är sannolikt en del av förklaringen till de många misslyckade behandlingsförsöken.

– Upptäckten av allt fler gener som predisponerande orsak till ALS har för första gången gett oss insyn i de molekylärbiologiska mekanismer som påverkas vid ALS.

Aggregat av SOD1 gemensam nämnare

SOD1 har som normal funktion att neutralisera så kallade fria radikaler.

– Men våra analyser visar att när SOD1 muteras så får det en ny funktion och det är denna nya funktion som skadar nervsystemet och därmed medför muskelförlamning.

I sökandet efter denna nya egenskap hos muterad SOD1 upptäckte även Umeåforskarna att i ryggmärgen hos alla obducerade ALS patienter fanns klumpar, aggregat, av felveckad SOD1 protein.

– Det tycks som att aggregat av SOD1 är en gemensam nämnare för ALS, åtminstone för alla de typer av ALS som vi har fått tillfälle att obducera, säger professor i neuropatologi vid Norrlands universitetssjukhus Thomas Brännström.

Thomas Brännström, norrlands universitetssjukhus.
Thomas Brännström är professor i neuropatologi vid Norrlands universitetssjukhus. Foto: Mattias Pettersson

Upptäckter öppnar för nya behandlingsmöjligheter

Mycket överraskande hittade de även aggregat av icke-muterat SOD1 protein inne i ryggmärgens celler hos ALS-patienter där sjukdomen orsakades av andra sjukdomsanlag samt hos patienter där de inte lyckats hitta någon genetisk orsak till sjukdomen.

– Vad som får icke-muterat SOD1 hos en i övrigt helt frisk vuxen person att börja felvecka och bilda aggregat är i dag helt okänd, konstaterar Peter Andersen.

De felveckade SOD1 proteiner kan ”hoppa från nervcell till nervcell” och inducera felveckning av befintlig SOD1 inne i de nya cellerna och aggregat bildas i en enzym-liknande process.

Umeåforskarnas nyligen publicerade genombrott öppnar upp för helt nya behandlingsmöjligheter. En väg kan vara att stabilisera SOD1 molekylen så den inte felveckas och bildar aggregat, en annan kan vara att minska kroppens egen produktion av SOD1 till en så låg nivå att skadliga felveckade SOD1 molekyler inte bildas eller bara bildas i så små mängder att kroppens egna försvarssystem kan ta hand om dem.

Peter Andersen konstaterar avslutningsvis att ALS är en betydligt mer komplex sjukdom än de trodde från början och att mycket forskning återstår.

– Men vi är nu säkra på att vi är på rätt väg vilket känns oerhört bra och positivt.

Next article