Det kan vara din mamma, din pappa, din make, din syster eller din bror. Alla har vi någon i vår närhet som drabbats av en hjärtinfarkt, en stroke, förmaksflimmer eller kärlkramp. Faktum är att omkring 1,8 miljoner människor lever med en hjärt-kärlsjukdom i Sverige idag. Och trots att både insjuknandet och dödligheten minskat under det senaste decenniet är hjärt-kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken, vanligare än cancer. Men det finns mycket vi kan göra för att färre ska drabbas och för att fler ska överleva.
Hjärtinfarkt drabbar cirka 22 000 personer årligen. Risken ökar med
åldern och riskfaktorerna är framförallt högt blodtryck, höga
blodfetter, rökning, stress och låg fysisk aktivitet. Hjärtinfarkt är en
sjukdom som ökar med socioekonomisk utsatthet där risken att drabbas är
åtskilligt högre för människor utan högre utbildning.
Man brukar säga att Sverige tillhör de främsta länderna i världen när det gäller att behandla hjärtinfarkter akut – det stämmer även om det finns omotiverade lokala skillnader. Nästan dubbelt så många överlever hjärtinfarkt i dag jämfört med för 20 år sedan, dock visar färsk statistik att den stadiga förbättringen i prognos efter hjärtinfarkt håller på att plana ut.
Fysisk aktivitet har lugnande effekt
Här står inte bara hjärtvården utan även det omgivande samhället för en utmaning, det krävs insatser från en rad håll för att lyckas vidare. En stor förbättringspotential ligger i arbetet med att förebygga en ny infarkt eller att förebygga vanliga följdsjukdomar efter hjärtinfarkt. Alltför få hjärtinfarktpatienter lyckas ändra sina levnadsvanor och riskerar därmed att drabbas av en ny infarkt eller att dö.
En viktig faktor är en saklig och entydig förmedling av kunskap om risk- och friskfaktorer och stöd till egenvård. Tillsammans med vården jobbar vi med det. Genom Hjärtguiden och den personcentrerade vårdmodell den omfamnar, genom utbildningarna Aktiv med hjärtsvikt och förmaksflimmer, framtagna i samarbete med vården och med stöd av Socialstyrelsen. Här får den enskilde kunskap om sin sjukdom och stöd till hur hon ska kunna leva så bra som möjligt med den. Här kan livsstilsfaktorer spela en avgörande roll och forskning har visat att fysisk aktivitet är en av de bästa förebyggande och rehabiliterande behandlingar vi har.
Vill du också engagera dig för – och med – hjärtat?
Läs mer om hur du kan bidra på HjärtLungs hemsida.
Fysisk aktivitet har en skyddande effekt för hjärt-kärlsjukdom. Det som sker vid fysisk aktivitet och motion är att blodtrycket sjunker, kroppens känslighet för insulin förbättras, blodsockernivåerna sjunker. Ett högt blodtryck kan leda till allvarliga tillstånd och sjukdomar som hjärtsvikt, hjärtinfarkt, förmaksflimmer och stroke. Fysisk aktivitet kan också minska utsöndringen av stresshormoner. Minskad depression och ångest kan också kopplas samman med fysisk träning.
Men, i vården finns både regionala skillnader och övergripande brister när det gäller tillgänglighet och individuell anpassning för det förebyggande såväl som det rehabiliterande arbetet. Kvalitetsregistret Swedeheart visar till exempel att bara en av sex hjärtinfarktpatienter har tillgång till fysiskt träning i vården ett år efter hjärtinfarkt.
Nästan hälften är förtvivlade
En vanlig komplikation till följd av hjärtinfarkt är hjärtsvikt, en kronisk sjukdom som innebär att hjärtat inte orkar att pumpa ut tillräckligt med blod. I dagsläget bedöms cirka 300 000 svenskar lida av hjärtsvikt, varav bara ungefär två tredjedelar har fått rätt diagnos och därmed möjligheten att få adekvat behandling. I en enkätundersökning som vi genomförde bland våra medlemmar med hjärtsvikt uppger 41 procent att de känner sig förtvivlade över att de inte kan leva ett normalt liv med sin sjukdom. Tre av tio anger att de gått med symtom under mer än tre år innan de fick diagnos.
Det skulle inte behöva vara så. Om ett strukturerat, standardiserat omhändertagande infördes, från misstanke om hjärtsvikt till tidig diagnos och korrekt behandling – via hjärtsviktsmottagningar – skulle fler hjärtsviktspatienter leva längre och få avsevärt mycket bättre livskvalitet. De skulle också undvika sjukhusinläggning som medför stort lidande hos individen. För samhället skulle det samtidigt innebära stora kostnadsbesparingar eftersom hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till vård på sjukhus.
Det som gäller för den personcentrerade vården av människor med hjärtsvikt: tidig och korrekt diagnos, att vården samlas kring patienten och kunskap om sin sjukdom, gäller även andra med långvariga eller kroniska sjukdomar. Här har vi alla ett arbete att göra.
På den här sajten kan du läsa om några av initiativen till det arbetet kring ischemisk hjärtsjukdom, hur vi kan minska antalet dödsfall vid hjärtstopp och hur vi kan upptäckta hjärtfel hos nyfödda.
En sjukdom kan vara tung att bära – kunskap är lättare.