Home » Hälsa » Forskning – den enda vägen till radikal bättring
Hälsa

Forskning – den enda vägen till radikal bättring

Forskning krävs för att kunna bota de med typ 1 diabetes, menar Johnny Ludvigsson, senior professor på Linköping universitet

Typ 1 diabetes, T1D, är vanligare i Sverige än i något annat land i världen, och blir allt vanligare, men ingen vet varför. Gåtan måste lösas!

Flera möjliga bidragande orsaker, virus, bakterier, faktorer i kosten tidigt i livet, stress av de insulinproducerande cellerna, brist på Vitamin D, toxiska ämnen med mera, studeras. I stora studier som ABIS, DiPiS och TEDDY har tusentals barn följts från födelsen under många år med kartläggning av miljö, livsstil och upprepad provtagning på blod, urin, avföring, hår och så vidare. Sjukdomsprocessen, det vill säga att det egna immunförsvaret attackerar de egna insulinproducerande betacellerna – ett ”inbördeskrig” startar ofta tidigt i livet. När diagnosen ställs jämförs prover/information från livets första år med data från friska barn.

Vi måste hejda ”epidemin”

Eftersom virus misstänks så pågår försök att utveckla vaccin. En annan möjlighet är att behandla barn med hög genetisk risk eller hitta de med antikroppar (pågående sjukdomsprocess). Prover tas idag på tusentals barn. Barn i riskzonen får behandling genom att till exempel äta insulin för att immunförsvaret ska bli tolerant mot insulin.

Vi måste lära oss att bota

Man kan bota cirka 85 procent av alla fall av barncancer, men noll procent av de med Typ 1 diabetes. När diagnosen ställs räcker inte insulinproduktionen, men patienterna kan fortfarande bilda en hel del insulin. Kan den produktionen räddas blir sjukdomen mildare, lättare att behandla med färre komplikationer. Lovande studier pågår, exempelvis att ge så kallat antigen, det som immunförsvaret reagerar emot, för att stoppa ”inbördeskriget”. I en studie sprutas ett sådant antigen, GAD, direkt in i en lymfkörtel. Kunde man stoppa processen, kanske egna betaceller kunde överleva och i bästa fall föröka sig. Räcker inte det krävs transplantation av nya betaceller som görs från stamceller. Stamcellsforskningen och försök att skydda de celler som transplanteras pågår.

Alltid lindra

Vid total insulinbrist är god behandling livsnödvändig, annars drabbas patienten av livshotande, ibland dödande, komplikationer. Behandlingen som måste ske varenda dag är tung och komplicerad. Mycket forskningen ägnas åt att förbättra behandlingen, hjälpmedel, psykologiskt stöd, utbildning med mera, för att motverka komplikationer och öka livskvalitén.

Jonny Ludvigsson

Johnny Ludvigsson
Senior professor, Linköpings universitet

Next article