Home » Hälsa » Diabetes är inte en sjukdom
Diabetes

Diabetes är inte en sjukdom

Det finns ingen person i världen som är diagnostiserad med diabetes.
Likväl är det en sjukdom som det pratas om att så många har. Konsekvenserna av detta är allvarliga.

Diabetes är inte en sjukdom utan ett samlingsnamn för flera olika typer av sjukdomar. Tyvärr har få kännedom om detta vilket kanske inte är så konstigt då både sjukvården, intresseorganisationer och vi drabbade ofta pratar om endast “diabetes”. Detta är problematiskt, inte bara ur ett informations- och bildningsperspektiv utan också för att det innebär att Sveriges vanligaste livshotande och idag obotliga sjukdom som drabbar barn och ungdomar ”döljs” i detta samlingsnamn. Över 900 barn och sannolikt minst lika många vuxna insjuknar varje år i en sjukdom som kräver medicinering och kontroll dygnet runt, livet ut. Trots detta är det få som vet något om typ 1 diabetes (autoimmun diabetes) medan det är många som känner till diabetes och tror sig veta vad denna ”sjukdom” beror på. 

Diabetes är inte en sjukdom utan ett samlingsnamn för flera olika typer av sjukdomar. Tyvärr har få kännedom om detta vilket kanske inte är så konstigt då både sjukvården, intresseorganisationer och vi drabbade ofta pratar om endast “diabetes”.

Elin Cederbrant, 20 år
Typ 1 diabetes sedan 2010 och grundare av Together Against Diabetes1
Över 900 barn och sannolikt minst lika många vuxna insjuknar varje år i en sjukdom som kräver medicinering och kontroll.
Foto: Pelle Wahlgren

Olika typer av diabetessjukdomar

Det finns flera olika diabetessjukdomar. Förutom typ 1 och typ 2 diabetes så ryms bland annat också Lada, Mody och graviditetsdiabetes under samlingsnamnet diabetes. Lada är en variant på typ 1 diabetes men som oftast utvecklas senare i livet och långsammare. Mody är en variant på typ 2 diabetes som drabbar barn och unga vuxna och graviditetsdiabetes är en variant på typ 2 diabetes. De två vanligast förekommande sjukdomarna är däremot typ 1 och typ 2 diabetes som nedan beskrivs lite närmare. 

Typ 2 diabetes

Typ 2 diabetes är den absolut vanligaste diabetessjukdomen. Idag räknar man med att cirka 450 000 personer har typ 2 diabetes i Sverige. När vi äter påbörjas många processer i vår kropp. En av dem är att kolhydraterna i maten bryts ner och omvandlas till sockerarter. Sockerarterna transporteras sedan via blodet ut till cellerna för att ge dem energi. Vi föreställer oss att det på cellens vägg finns en dörr. Sockerarterna måste ta sig genom den dörren för att komma in i cellhuset och ge energi. Hos de flesta av oss är det inget problem. Dörren öppnas och stängs genom hormonet insulin som kroppen producerar och som är nyckeln till dörren på cellväggen. 

Vid typ 2 diabetes fungerar inte detta som det ska. Nyckeln passar inte riktigt och låset på dörren har börjat strula. Sockret stannar i blodet och cellerna får inte all den energi som de behöver. Personen får ett högt blodsocker vilket över tid leder till allvarliga komplikationer om det inte åtgärdas. Det som är tacksamt med strulande lås är ju att det ofta går att smörja dem. Med rätt kost, mycket motion och tablettbehandling smörjs låsen, nycklarna fungerar igen, det blir rätt mängd socker i blodet och cellerna får den energi de behöver. Sjukdomen kan i bästa fall på så sätt bli symptomfri, men det krävs att kroppen/vikten inte är för stor och att kosten och motionen hålls för annars kommer symptomen tillbaka. 

Ibland räcker det inte med kost, motion och tabletter

I generella termer är ovan vad typ 2 diabetes handlar om men som med precis allt annat finns det undantag. Det finns typ 2 diabetes där det inte räcker med kost, motion och tabletter utan där personen behöver injicera insulin från start för att må bra. Det luriga med typ 2 diabetes är att många har det utan att veta om det. Eftersom låsen är lite dåliga, men ändå fungerar, så tar det ofta lång tid innan symptomen märks och sjukdomen kan åtgärdas. Mörkertalet är därför stort på hur många som egentligen har typ 2 diabetes i Sverige och i världen. 

Ofta hör man att diabetes är en av våra stora folksjukdomar – en sjukdom som ökar i rasande fart i Sverige och i världen. Typ 2 diabetes ökar i ett fasligt tempo i världen och kunskapen om sjukdomen och hur den kan undvikas måste bli större för att kunna bromsa den uppåtgående trenden.

Typ 1 diabetes ökar i rasande fart i världen. Foto: Pelle Wahlgren

Typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes är den näst vanligaste sjukdomen inom samlingsnamnet diabetes i Sverige. Det är cirka 50 000 personer drabbade i Sverige varav ungefär 8 000 av dem är barn. Antalet barn som insjuknar ökar hela tiden och snart är vi uppe i 3 barn om dagen. Det gör typ 1 diabetes till den absolut vanligaste livshotande kroniska sjukdomen som drabbar barn i Sverige. Drygt 900 barn drabbas varje år, och sannolikt minst lika många vuxna, och det ökar hela tiden av okänd anledning.

Vad innebär typ 1 diabetes?

Kolhydraterna i maten blir som ovan nämnt till sockerarter och har sin slutgiltiga station i cellerna för att ge dem energi. För att komma till cellerna måste de passera dörren i cellens vägg som öppnas med en nyckel som består av hormonet insulin. Hos en person som drabbas av typ 1 diabetes finns inget eller alldeles för lite insulin. Kroppen har förlorat förmågan att bilda insulin och det är alltså totalt kört att öppna de där dörrarna. Det finns inga nycklar någonstans. Oavsett vad personen gör, äter eller tränar så kan det inte bildas nycklar – dörren kan omöjligt öppnas. Detta leder till att allt socker stannar i blodet, cellerna får ingen energi och svälter – kroppen kan inte fungera. Med andra ord, utan insulin så dör man. Typ 1 diabetes är direkt livshotande och insulin måste tillföras för att personen ska överleva. 

Typ 1 diabetes går därmed inte att varken förebygga eller bota med bra kost och motion. Det går inte att äta sig till typ 1 diabetes och det går inte heller att äta eller träna sig ifrån det. Den enda lösningen är att tillföra insulin manuellt i lagom mängd för resten av personens liv. Just det här med lagom mängd är lurigt. Tillbaka till vår dörr och nyckel. Insulinet som då tillförs manuellt, nycklarna till dörren, fungerar bara en gång. Personen med typ 1 diabetes måste därför tillföra nytt insulin varje gång hen äter något, så att dörrarna öppnas och energin når cellerna. Det kluriga med det hela är att det får varken blir för mycket eller för lite insulin. Vårt svenska favoritord lagom är så relevant det bara kan bli här. 

“Vi MÅSTE sluta använda endast ordet diabetes och börja specificera vilken sjukdom det är vi pratar om.”
Foto: Elin Cederbrant privat

För mycket insulin gör att dörrarna öppnas på vid gavel och alldeles för mycket av sockret strömmar in i cellerna. Det blir för lite socker kvar i blodet, så kallat lågt blodsocker, och då kan inte hjärnan fungera och arbeta som den ska. Personen blir ofta trött, yr, skakig, vimsig och får svårt att tala. Det finns risk att personen blir medvetslös och i värsta fall dör om blodsockret blir alldeles för lågt. För lite insulin gör att dörrarna bara öppnas litegrann. Det blir för mycket socker kvar i blodet, högt blodsocker, och cellerna får för lite energi och svälter. Socker fastnar i vävnaderna som över tid skadas med farliga förändringar i ögon, njurar, nerver, hjärta, blodkärl. Att alltid behöva injicera lagom mängd med insulin gör att livet med typ 1 diabetes kan beskrivas som en konstant balansgång på slak lina.

Varför får vi typ 1 diabetes?

Svaret är: ingen vet. Läkarna och forskarna har ingen aning. De vet inte varför vi får det, varför vissa har en ökad risk att få det och varför det är så mycket vanligare i vissa delar av världen än i andra.Typ 1 diabetes har högst frekvens i Finland, följt av Sverige, samtidigt som det är extremt ovanligt i Sydostasien och delar av Sydamerika. Varför? Ingen vet.  

Vi vet däremot vad det är som händer i kroppen när kroppens förmåga att producera insulin förstörts och personen insjuknar i typ 1 diabetes. Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom, precis som exempelvis multipel skleros (MS) och ledgångsreumatism. Det innebär att kroppens eget immunförsvar går till attack mot den egna kroppen. Vid typ 1 diabetes förstör immunförsvaret de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Kroppen dödar alltså sin egen vävnad men vi har ingen aning om varför. Forskarna har många olika teorier idag men ingen teori har än så länge kunnat bevisas och ta oss ett steg närmare svaret.  

Alla de olika diabetessjukdomarna har sitt namn, sina egenskaper, utmaningar och svårigheter. Att endast benämna det diabetes i olika sammanhang får följden att fördomarna är många, okunskapen utbredd och forskningen otillräcklig.Vi MÅSTE sluta använda endast ordet diabetes och börja specificera vilken sjukdom det är vi pratar om. Det är vår chans att öka kunskapen, minska fördomarna och få in nödvändiga medel till forskning. Det finns ingen person i världen som är diagnostiserad med enbart diabetes. Det finns ingen sjukdom som heter enbart diabetes. 

Next article