När läkare och sjuksköterskor får arbeta på toppen av sin kompetens minskar stress och tillfredsställelse på jobbet ökar, menar Jesper Hessius, medicinskt ansvarig på Nuance och specialistläkare i internmedicin.
Belastningen på vården har fortsatt att öka sedan pandemin. En global undersökning som HIMSS* utförde 2021 visar att av de 400 läkarna och sjuksköterskorna som deltog i studien, uppgav 88 procent att de hade symptom på utmattning.
– Det vi ser nu är att den ökade arbetsbelastningen och stresskänslan fortsätter. Covid-19 finns kvar och den uppskjutna vården ska samtidigt betas av, säger Jesper Hessius.
Flera undersökningar har gjorts om hur vårdpersonalen mår sedan pandemin slog till. Över hälften av Vårdförbundets medlemmar uppger i en studie 2021 att de överväger att lämna yrket. I augusti i år publicerade Läkarförbundet sin arbetsmiljöenkät som visade att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket på grund av arbetsbelastning.
Medicinskt ansvarig på Nuance och specialistläkare i internmedicin.
Foto: Nuance
Att frigöra tid för vårdpersonal att återhämta sig och få kompetens-utveckling är avgörande för att få behålla personal med rätt kompetens i sjukvården, menar Jesper Hessius. HIMSS undersökning visar även att 82 procent av de tillfrågade läkarna och 73 procent av sjuksköterskorna upplever administrativa arbetsuppgifter som mest stressande.
Många i vården behöver skjuta upp administrationen till den tiden då de borde få tid att återhämta sig.
– Man får helt enkelt jobba in pausen. Det blir inte hållbart.
Journalen tillgänglig direkt för både vård och patient
Den administrativa bördan för vårdpersonal kan minska med smarta verktyg. Nuance taligenkänningslösning Dragon Medical One, gör det möjligt för vårdpersonal att använda rösten för att förenkla journalföringen. Journalen blir tillgänglig i journalsystemet direkt när den dikteras med en tal-till-textfunktion. Med hjälp av röstkommando och autotexter kan vårdpersonal ytterligare automatisera sin journalföring.
Hur snabbt en journalanteckning blir tillgänglig i journalsystemet är kritiskt, t ex när en läkarkollega på en annan vårdenhet ska ta över ansvaret för patienten och hitta den senaste vårdinformationen.
– Med taligenkänning får andra vårdenheter tillgång till all information direkt, vilket ger en högre patientsäkerhet och bidrar till mindre stress för mig som läkare, menar Jesper. En stor fördel med taligenkänning för oss som patienter, är att vi får tillgång till journalen direkt via 1177 och får därmed en större delaktighet i vår egen vård.
– Utan taligenkänning och med transkription av ljudfiler från läkare till medicinska sekreterare kan det ta upp till 2-4 veckor, innan anteckningen från ett vårdmöte finns tillgänglig för patienten. Efterfrågan och behov av vård är större än det finns händer i vården och den kliniska vardagen för vårdpersonalen måste bli mer hållbar, säger Jesper Hessius.
Vi behöver fler smarta digitala stöd som avlastar och inte belastar oss mer!