Hem » Astma och allergi » Professor Magnus Wickman svarar på frågor om astma, allergi och Covid-19
Astma och allergi 2020

Professor Magnus Wickman svarar på frågor om astma, allergi och Covid-19

Foto: Unsplash.

Magnus Wickman

Professor i Astma & Allergi, Karolinska Institutet.

Foto: Inger Sannes

– Tillhör astmatiker en riskgrupp för Covid-19/Corona-viruset?

I de enstaka rapporter om riskgrupper i samband med Covid-19 infektion som finns tillgängliga nämns endast ”kronisk lungsjukdom/KOL” och inte specifikt astma som riskfaktor. De allra flesta med astma upplever en försämring i denna i samband med luftvägsinfektion. För dessa gäller därför att vid första tecknet på en luftvägsinfektion börja med den behandling som ordinerats av läkare. Detta gäller självklart även i dessa Covid-19 tider. De som har blivit ordinerade regelbunden behandling för sin astma ska följa ordinationen. Det är viktigt.

Läs mer om rekommendationer på Folkhälsomyndighetens hemsida.

– Har det några konsekvenser att pollensäsongen sammanfaller med Coronaviruset?

Det vetenskapliga underlaget är för litet för att kunna säga att det är lättare att få en luftvägsinfektion under pollentid för den som är pollenallergisk. Men här kan man ändå låta försiktighetsprincipen gälla, dvs. att det i alla fall inte är en nackdel att vara välbehandlad vad gäller pollenallergin under kommande säsong.

– Är pollensäsongen extra stark i år med tanke på den milda vintern?

Nej, inte pga. den milda vintern. Hur pollensäsongen ska komma att bli är helt beroende av sommarvädret året innan då trädens blomning för kommande säsong etableras. I år tycker jag att det är svårt att veta vad gäller björken. Vi har ju haft två år i rad med mycket björkpollen, så det borde inte bli så besvärligt. Hasseln började blomma väldigt tidigt i södra och mellersta Sverige. Alen verkar inte ha extremt mycket hängen i år, så det bör inte bli så farligt. För björken kan det i år mer vara hur vädret kommer att vara i april och maj: om svalt väder då blir säsongen mer utdragen med lägre halter. Om plötslig värmebölja i början på maj, så kan säkert höga värden komma att uppmätas, men då blir säsongen å andra sidan mer kortvarig. Men detta är gissningar från min sida.

– Hur fungerar allergivaccination?

Allergivaccination fungerar på så sätt att kroppen ”luras” att tro att pollen, pälsdjur eller kvalster för den som är allergisk mot någon av dessa, inte längre uppfattar dessa allergen som farliga. Immunsystemet går då inte upp i beredskap och patienten har därmed utvecklat en tolerans.

Läs mer om allergivaccination på Vårdguiden.

Har man använt de läkemedel som finns att köpa receptfritt eller genom recept inklusive näskortison och helst att man även provat ett preparat som heter Dymista utan att få tillräcklig lindring, då är allergivaccinering ett alternativ.

Vid pollen- och kvalsterallergi finns nu möjligheten till allergivaccinering med tabletter som tas dagligen i 3 år. Denna behandling bör kunna genomföras på vårdcentraler. För kattallergi finns inte denna möjlighet utan här blir behandlingsformen sprutor. I princip bara specialister inom allergologi erbjuder denna behandlingsform. Här gäller också minst 3 års behandling.

– Har astmatiker större risk att även drabbas av allergier?

Ja, rent generellt är det så. Den som har astma har ofta redan på ett tidigt stadium utvecklat olika allergier. Däremot tror jag det är ovanligt att en vuxen person som haft astma sedan barndomen utan att ha blivit allergisk tidigare, plötsligt skulle bli ”äkta” allergisk, dvs utveckla IgE-antikroppar mot ett allergiframkallande ämne och få allergiska symtom mot detta. Däremot är det vanligt att den som har astma reagerar i luftvägarna på starka dofter och partiklar. Men detta är ju inte allergi.

– Varför blir alltfler i samhället allergiska?

Svår fråga, och säkert är det flera faktorer som samverkar. Barn som växer upp med kor inpå knuten utvecklar i mindre utsträckning allergier. Samma sak för barn som växer upp med antroposofisk livsstil. Bland Stockholmsbarn ser vi att föräldrars sociala tillhörighet har stor betydelse för om barnet ska få astma, allergi eller eksem. Allt detta är i sin tur orsakat av att i olika miljöer finns bra med friskfaktorer och lite riskfaktorer, medan i andra miljöer saknas friskfaktorerna och riskfaktorerna dominerar.

Så den allmänna uppfattningen bland forskare idag är vår helt förändrade livsstil under de senaste 50-100 åren har resulterat i att sjukdomar som diabetes, reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar samt astma och allergi har börjat bli allt vanligare. Varför är fortfarande delvis höljt i dunkel men kanske den viktigaste faktorn är en nedsatt mångfald av våra nyttiga tarmbakterier, kanske tom. en nedsatt mångfald av nyttiga bakterier på hud och slemhinnor som i sin tur är livsstilsberoende.

– Vad har du för tankar kring det finska programmet med toleransutveckling?

Jag är stor vän av det finska programmet som till mycket stor del handlar om kroppens mikrobiom, dvs det jag beskriver ovan vad gäller symbiosen mellan vår kropp och de nyttiga bakterier som borde finnas i en mångfald på och i våra kroppar, men där stora förändringar har skett säkert sedan 50-100 år. Vi läkare har ju gått från att säga: undvik, undvik, undvik till att nu säga prova, testa och i en bimening: vad är det värsta du tror kan ske om du testar?

Studier har visat att man faktiskt kan utveckla en tolerans om man vågar prova, vågar testa, men det viktigaste av allt: allergin förvärras inte om man gör så. Det finska programmet handlar också att som patient ha kunskap om sin sjukdom vilket är oerhört viktig. Först då kan man göra välavvägda riskbedömningar vad gäller en själv.

Nästa artikel