Hem » Astma och allergi » Forskning visar att nästäppa försämrar sömnen
Astma och allergi

Forskning visar att nästäppa försämrar sömnen

Foto: Getty Images

Nästäppa är mycket vanligt och undersökningar visar att det kan ge en försämrad sömnkvalitet, ett samband som forskarna nu undersöker närmare.

Vanliga orsaker till nästäppa är dels allergisk rinit, som över 20 procent lider av och dels av kronisk bihåleinflammation som drabbar ca 10 procent.

Stor undersökning 

– I stora enkätundersökningar rapporterar patienter med nästäppa att de har dålig sömnkvalitet och är dagsömniga. Vi tittar nu närmare på de sambanden, berättar Caroline Bengtsson, öra-, näsa- och halsspecialist vid Akademiska Sjukhuset samt doktorand vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala Universitet.

”Sömnkvaliteten hos dem visade ingen skillnad jämfört med de kvinnor utan nästäppa.”

Ett stipendium från Stiftelsen Acta Oto-Laryngologica möjliggör fortsatta doktorandstudier inom Rhinologi, vilket är läran om näsan och bihålornas sjukdomar samt hur de behandlas. Hennes forskning påvisar bland annat en skillnad mellan subjektiv och objektiv sömn hos individer med nästäppa.

– I vår första studie av 400 kvinnor fann vi att de som rapporterade nästäppa hade svårt att somna, vaknade ofta och var dagsömniga. Däremot den objektivt uppmätta sömnkvaliteten hos dem visade ingen skillnad jämfört med de kvinnor utan nästäppa. De hade till exempel inte fler sömnapnéer, sämre syresättning eller kortare total sovtid.

I en andra studie analyserades svaren på 26 000 enkäter. Sömnproblem var betydligt vanligare bland individer med kronisk bihåleinflammation jämfört med dem utan och desto fler bihålesymtom desto sämre sömnkvalitet.

Tydligt samband 

I en tioårsuppföljning av 16 000 enkätsvar från fem europeiska länder analyserades individer som inte hade kronisk bihåleinflammation vid starten, men fick det under mätperioden. Analysen är precis avslutad och preliminära data visar ett tydligt samband mellan insjuknandet i kronisk bihåleinflammation samt dålig sömnkvalitet.

”Kanske finns det en variabel som vi hittills inte är medvetna om”

– Nästäppa tycks alltså påverka sömnkvaliteten negativt, men vilka mekanismer som ligger bakom är inte klarlagt. Kanske finns det en variabel som vi hittills inte är medvetna om och som inte mäts.

Det finns kliniska studier som visar att både medicinsk och kirurgisk behandling av nästäppa ger en bättre subjektiv sömnkvalitet.

– Även om det inte finns en entydig forskning som visar på kausala samband är det definitivt värt att försöka bli av med nästäppa om man upplever att sömnkvaliteten är låg, avslutar Caroline Bengtsson.

Nästa artikel
Hem » Astma och allergi » Forskning visar att nästäppa försämrar sömnen
Astma och allergi

Nya kunskaper om astma och allergisjukdomar

avatar

Erik Melén

Docent, Barnallergiläkare och Projektledare för BAMSE-studien

Foto: Stefan Zimmerman

Ärftlighet och tidig exponering för luftföroreningar. Det är två exempel på faktorer som ökar risken att drabbas av astma.

Fet fisk däremot kan ha en skyddande effekt. Tack vare en omfattande studie vet man idag mer om vad som ökar och minskar risken för barn att utveckla astma och allergisjukdomar. Och vad man kan göra för de som redan är drabbade. 

Erik Melén är docent i epidemiologi och forskningsledare för BAMSE-projektet vid Karolinska Institutet.  I projektet har man sedan 1994 följt 4000 barn i Stockholmsområdet med syftet att öka kunskapen om riskfaktorer för allergi och lungsjukdom. Studien har resulterat i flera viktiga kunskaper. 

Tidig exponering för luftföroreningar ökar risken för sänkt lungfunktion 

– Bland annat har vi sett att ärftliga faktorer har stor betydelse för risken att insjukna i astma. Vi har också sett ett samband mellan tidig exponering för luftföroreningar och sänkt lungfunktion hos barn i skolåldern. Det är viktig kunskap eftersom dessa barn kan ha ökad risk att utveckla KOL som vuxna.  

En annan intressant kunskap är att barn som har utvecklat björkpollenallergi kan också svara positivt på jordnöt i allergitester, så kallad korsallergi. De allergiframkallande ämnena i björkpollen liknar de i jordnöt. Det förklarar varför barn med den här typen av korsallergi verkar tåla jordnötter och inte drabbas av allvarlig reaktion. Men med moderna allergitester kan vi idag också hitta de patienter som har en äkta jordnötsallergi. 

Ärftlighet ökar risken för allergi som vuxen 

Många barn drabbas någon gång av allergi eller eksem. Besvären kan uppstå i olika perioder och åldrar. För många försvinner symtomen med åren. Men inte för alla. Just nu tittar man i BAMSE-projektet närmre på vilka som har vuxit ifrån besvären och vilka som har dem kvar.  

– Mer än 3000 deltagare från BAMSE-projektet har hittills svarat på frågor vid 22-24 års ålder, och över 2000 har genomfört den kliniska undersökningen på Södersjukhuset. Vad är viktigast, arvet eller miljön? Vi slutför nu undersökningen under våren 2019 och det ska bli fantastiskt spännande att börja sammanställa alla data, säger Erik Melén.

DNA-förändringar hos patienter med astma 

Förhoppningen är att man i framtiden ska kunna bota astma. Idag vet man att personer med astma har en typ av förändringar i sitt DNA, så kallade epigenetiska förändringar. Nu återstår det att ta reda på om dessa DNA-förändringar orsakar astma. Om så är fallet är det fullt möjligt att utveckla ett botemedel i framtiden. När det gäller dagens behandling finns det flera nya biologiska läkemedel som har visat sig ge bra resultat för patienter med svår astma eller allergi. 

blommor pollen forskning
Foto: Pexels

Skräddarsydd behandling 

– En typ av biologisk läkemedelsbehandling innebär att antikroppar riktas mot ett särskilt område i immunförsvaret. Det är spännande. Nyckeln är här att förstå underliggande biologiska orsaker till sjukdomen för att kunna skräddarsy behandlingen. 

Är det möjligt att i framtiden kunna förhindra att barn drabbas av allergier? 

– Ett sätt är att tidigt introducera olika allergiframkallande födoämnen i kosten. Just nu tittar vi i Sverige på vilka råd vi ska ge till barnfamiljer när det gäller detta. Att ge probiotiska bakterier eller så kallade snälla bakterier skulle också kunna vara ett alternativ. Det har visat sig att en snäll bakterieflora har en gynnsam effekt på immunförsvaret och stimulerar en hälsosam utveckling.  

När det gäller astma har man kommit något intressant på spåren. 

– Studier har visat att barn vars mammor fick fiskolja hade mindre risk att utveckla astma. Sammantaget behöves ytterligare forskning innan några nya råd ges ut. Men om man ger en kapsel fiskolja eller snälla bakterier kanske inte spelar så stor roll. Det viktiga är att vi lyckas

Nästa artikel