Hem » Astma och allergi » Dålig ventilation i hem och skolor bidrar till ohälsa
Astma och allergi 2020

Dålig ventilation i hem och skolor bidrar till ohälsa

Foto: Unsplash.

Enligt en undersökning från 2019 gjord av Svensk Ventilation uppger var fjärde kommun att minst 25 procent av kommunens skolor har fått anmärkning eller icke godkänt vid senaste ventilationskontrollen. 

Enbart tre av tio kommuner svarar att en OVK – obligatorisk ventilationskontroll – har genomförts i samtliga skolor de senaste tre åren, trots att det är ett lagstadgat krav. En femtedel av kommunerna saknar rutiner kring uppföljning. Det generella läget är oförändrat jämfört med de senaste fem åren.

Britta Permats

VD, Svensk Ventilation

Foto: Mats Åsman.

– En majoritet av våra skolor idag är både underdimensionerade och i många fall i behov av underhåll. De krav som finns på ventilation är så kallade minimikrav som inte alltid levs upp till, för att de många gånger är satta utifrån mindre skolklasser än vad som är vanligt idag.

Vi lever inneliv

Varför är detta oroväckande? Ja, berättar Britta Permats, inomhusluft är den luft vi omger oss med allra mest. 90 procent av ditt liv kommer du nämligen att spendera innanför fyra väggar, då allra mest hemma. Precis som utomhus innehåller luften inomhus föroreningar från olika utsläppskällor; förutom avgaser och utsläpp utifrån, uppstår även emissioner inomhus från oss själva, våra saker samt aktiviteter som matlagning.

Bidragande faktor till ohälsa

En god luftkvalitet innebär enkelt uttryckt minimalt med föroreningar, oavsett var du befinner dig. Dålig luftkvalitet ses tvärtom som en viktig bidragande faktor till både ohälsa, bland annat allergi och astma, och minskad komfort, med minskad prestationsförmåga som följd.

– Det är där ventilationen kommer in, säger Britta Permats. Inomhus är det ventilationens uppgift just att ge en god luftkvalitet genom att ta bort gammal, dålig luft och ta in ren, frisk luft.

Femton procent av skolorna har dålig luft

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd bör luftomsättningen inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme. Studier visar att 78 procent av småhusen och 50 procent av flerbostadshusen inte lever upp till det. Dessutom har 15 procent av skolorna dålig eller ganska dålig luftkvalitet. Britta Permats:

– Vi skapar alltså en arbetsmiljö för våra barn och ungdomar som kan bidra till utvecklingen av allergi och astma, och även påverka prestationsförmågan negativt.

Modernisering nödvändigt

Britta Permats ser här att det finns en kunskapslucka som starkt bidrar till att frågor kring inomhusluft och ventilation hamnar i skymundan. Trots att inomhusluft är det vi andas mest så vet vi idag väldigt lite om den, tvärtom mot utomhusluft. Det krävs mer forskning, men också bättre möjligheter för yrkeshögskolor att satsa långsiktigt på utbildning inom ventilation, något som idag brister.

– Sedan måste lagstiftningen och administrationen av OVK moderniseras. En utvecklad OVK som tar större hänsyn till den faktiska verksamheten skulle faktiskt underlätta kommunernas tillsyn. Det skulle ge en mer rättvis bild över hur väl ventilationen lever upp till faktiska behov, och vilka åtgärder som eventuellt måste till, lägger hon till.

Skapa bättre översikt

Digitaliseringens möjligheter skulle även underlätta i det här fallet. Ett enhetligt elektroniskt protokoll för OVK skulle inte bara effektivisera arbetet utan också skapa en bättre översikt och ett enhetligt arbetssätt. Själva handläggningen av OVK-ärendena bör också vara kopplad till en avgift. Inget av ovan gäller idag.

–Ventilation och luftkvalitet inomhus måste upp på agendan, och för kommuner och fastighetsägare måste hanteringen och tillsynen förenklas. Det allra minsta man som huvudman ska se till är att åtminstone klara rådande minimikrav. Det här handlar ju om vår hälsa och vårt välbefinnande; vi måste ju kunna andas bra luft även inomhus, avslutar Britta Permats.

Nästa artikel